Onsdagar är Stockholmsdagar … det är sen gammalt.

Maria och jag tog tåget från Uppsala på förmiddagen. Vi promenerade från Centralen till lummiga Centralbadsparken och sedan till ett bra fik högt upp på Drottninggatan.

Det blev besök i antikaffärer på Upplandsgatan och Odengatan. Vi kollade på lite olika grejer, men köpte inget.

Tog oss därfter till Sven-Harrys museum i Vasaparken, och tittade på utställningen om ”Konst + maskin. Utmanarna under 1920-talet”. Intressant och lärorikt om hur det modernistiska utmanade det då etablerade stilidealet, Swedish grace.

Utmanarna var ofta kvinnor som Franciska Clausen och Vera Meyerson men också Erik Olson, Waldemar Lorenzon och Gösta Adrian-Nilsson (GAN:s tavla Eiffeltornet uppe till höger).

Vi gick en fin guidad visning genom de permanenta samlingarna (dvs. de som är skänkta av Sven-Harry).

Skulpturer, möbler och fina mattor. Där finns konst av Munch, Josephsson och Strindberg, men den finaste är nog den som är signerad Helene Schjerfbeck och Claes Fredrik Hill.

Efter Sven-Harrys, som kan rekommenderas, blev det lite vila och kaffe på klassiska café Ritorno på Odengatan. Återvände sedan till affärer och – lite senare – middag i city.

När vi gick Sveavägen mot stan passade vi förstås på att såväl beskåda som titta in i Stockholms vackraste byggnad: Stadsbiblioteket.