Thunder Road

Publicerat den april 15, 2026 av bengtjacobsson

Det går liksom inte att ta paus från den globala politiken.

Israel gör som de alltid gör, dvs. bombar sina grannar. Och Trump och lismarna runt omkring honom försöker hitta sätt att ta sig ur den röra som de har manövrerat sig in i vid Persiska Viken.

Kanske har trumpianerna insett att de visserligen kunde starta ett nytt krig mot Iran, men att de har mindre makt över när kriget ska vara över.

Det är förunderligt när företrädarna för den islamiska republiken Iran (som är en religiös diktatur) framstår som logiskt resonerande och förutsägbara, samtidigt som trumpianismen i Washington kännetecknas av en slags mix av nyckfull arrogans och sakral kult.

Den AI-genererade bild på Trump föreställande Jesus (omgiven av stridsflyg) som presidenten tidigare i veckan la ut på sig själv (på Truth Social) är bara ytterligare ett exempel på att han är vansinnig.

Så det går inte att komma undan från den globala politiken. Vi gjorde i alla fall ett försök igår och lyssnade på Amanda Bergman på Katalin i Uppsala.

Låtar från hennes senaste album embraced for a second as we die har spelats ofta hemma hos oss på senare tid. Och hon (och hennes band) gjorde ingen besviken igår.

Jag var dock lite orolig ett tag eftersom hon redan hade spelat sina mest kända låtar när det var dags för extranummer. Mycket överraskande (åtminstone för mig) var då att hon rundade av konserten med en fin version av Springsteens Thunder Road.

”… Well now, I’m no hero, that’s understoodAll the redemption I can offer, girl, is beneath this dirty hoodWith a chance to make it good somehowHey, what else can we do now?

Except roll down the windowAnd let the wind blow back your hairWell, the night’s busting openThese two lanes will take us anywhereWe got one last chance to make it realTo trade in these wings on some wheelsClimb in back, heaven’s waiting down on the tracks

Oh, come take my handWe’re riding out tonight to case the promised landOh, Thunder Road, oh, Thunder RoadOh, Thunder Road …”

 

Publicerat i Kultur, Politik, Varjehanda | Lämna en kommentar

Szymborska

Publicerat den april 8, 2026 av bengtjacobsson

Vi tillbringar några aprildagar i Krakow i södra Polen.

Och gör sånt som turister gör: förundras i Mariakyrkan, imponeras av den gamla stadskärnan och promenerar runt i de judiska kvarteren i Kazimierz.

Krakow är Wislawa Szymborskas stad, poeten som fick Nobelpriset 1996. Hon som bland annat skrev den vackra dikten om Vermeers målning:

”Så länge kvinnan där på
Rijksmuseum
samlad, i målad tystnad,
dag efter dag häller
mjölken ur kannan i bunken
förtjänar inte Världen
världens undergång.”

Och världen går förhoppningsvis inte under nu heller.

Publicerat i Dikter, Kultur, Varjehanda | Lämna en kommentar

Jesus Christ Superstar

Publicerat den april 3, 2026 av bengtjacobsson

Det finns många som påstår att allt numera förändras i allt snabbare takt och att det som idag är aktuellt snart kommer att vara passé.

Kanske stämmer det för vissa fenomen (särskilt i den digitala världen och det är förstås nog så viktigt), men annars slås man väl lika ofta av att det är så lite som förändras.

1960-talet lever till exempel vidare. Igår kväll satt vi (bl.a. en gen Z-person) i köket och spelade Beatles och Fleetwood Mac. USA vill återigen bomba civilisationer till stenåldern (på 1960-talet var det Vietnam, nu är det Iran).

När jag var åtta år – det var i början av 1960-talet – visades på långfredagen en fruktansvärt usel svartvit film om Jesu lidande. Den hette Golgata och hade regisserats av Julien Duvivier ett trettital år dessförinnan.

Jag tittade på den. Det var långfredag så vad skulle jag göra? Man fick absolut inte ägna sig åt något som kunde ses som lustfyllt (exempelvis spela fotboll). Allt i samhället var stängt och i TV visades enbart religiösa program.

Men åren därpå hände något. I slutet av 1960-talet, faktiskt enbart några år efter det att jag hade ”tvingats” att se Golgata-filmen den där långfredagen, lanserades en rockopera baserad på samma historia.

Jesus Christ Superstar, Tim Rice och Andrew Lloyd Webbers musikal (nog ett bättre namn än rockopera) hade premiär 1970 i London, blev film och kom under de följande åren att sättas upp oräkneliga gånger.

Det var många som reagerade på hur Jesus sista dagar gestaltades: Jesus var lite för mycket vanlig människa, Judas var alltför sympatisk och det antyddes att Maria Magdalena hade haft en fysisk relation med Jesus.

Och så slutade allt med korsfästelsen, vilket var svårt att acceptera för de bibeltrogna. Så visst kom det kritik, men – och det var det stora –  det hade ändå blivit möjligt att göra musikal av Golgata.

Den som spelade (och sjöng) Jesus var dessutom Deep Purples sångare Ian Gillan, bara det …

1960-talet var en tid av dramatisk social och kulturell omvälvning. För oss som växte upp förändrades världen totalt. Perioden mellan Golgata-filmen och Jesus Christ Superstar var (för mig) enbart åtta år.

Jag tror inte på den där idén om att allt förändras i allt snabbare takt, men under vissa tider kan allt förändras. Som någon sa: ”There are decades when nothing happens and there are weeks when decades happen”.

Mycket är sig likt idag. SvT visar till exempel filmen Jesus Christ Superstar från 1973.

Glad påsk!

PS  Bilden ovan är från dagens promenad i Botaniska Trädgården. Den gulblommiga växten är en Manchurisk Forsythia, och blommar som synes på bar kvist.

 

Publicerat i Kultur, Varjehanda | Lämna en kommentar

Säga vad man vill om rymden, men brådskar gör den fan inte.

Publicerat den april 1, 2026 av bengtjacobsson

Det där landet i väster ska nu återigen skicka upp människor mot månen. Tydligen pågår det en kapplöpning med Kina.

Den första månlandningen inträffade för mer än ett halvt sekel sedan, så det borde rent tekniskt vara en baggis.

Jag kom i alla fall att tänka på denna Rocky-strip (favorit i repris).

Rocky sitter med Igge och dricker öl. Så här går konversationen (mest är det som vanligt en monolog):

Rocky: ”Finns det ingen Stephen Hawking eller Einstein som jobbar på nåt som vi faktiskt skulle ha nytta av? De där supersmarta är bara intresserade av det oändligt stora eller oändligt lilla”

”Men hallå! Kan de inte slänga ett getöga på oss som är här mittemellan? Här finns också problem att lösa! De kan väl fnula på rymden på sin fritid? Vi har en del mer brådskande ärenden!”

”Det är fan oansvarigt av honom att dilla med rymden när vi är sju miljarder morons som inte vet vad fan vi håller på med! Säga vad man vill om rymden, men brådskar gör den fan inte.”

”‘With great power comes great responsibility! John F. Kennedy. Eller om det var Stålmannen …?’”

Igge: ”Jag googlar!”

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

We must all face the fact that our leaders are certifiably insane or worse

Publicerat den mars 30, 2026 av bengtjacobsson

A propos Trumps uttalande på måndagmorgonen om läget i kriget (Trump hade på känt manér staplat hot, lögner och smaklösheter på varandra), skrev Göran Rosenberg så här (på Facebook):

”Den galne kungen med kärnvapen har vaknat. Läs, och ömsom ta er för pannan, ömsom ta betäckning. Den här mannen är inkapabel till vad som helst.”

Så kände jag också.

När Trump lämnade presidentskapet förra gången (motvilligt och efter att ha försökt sig på en statskupp), fick han höra vilken tur det var att han under sin presidentperiod hade omgett sig med vuxna och kloka människor.

När han sedan åter blev vald ville han inte göra om misstaget. Han såg till att omge sig med obrottsligt lojala personer, och ofta sådana som helt saknade för uppgiften nödvändiga meriter.

Det verkar nu i hans närhet inte finnas några motkrafter mot Trumps gränslösa hybris, och han har en trogen MAGA-rörelse som accepterar allt som han säger och gör.

Som han sa i sin första valkampanj: ”Jag skulle kunna stå på Fifth Avenue och skjuta någon utan att förlora sympatisörer”.

Visst har jag alltid vetat att det finns personer som är lögnaktiga, manipulativa och som helt saknar empati … sådana som brukar kallas psykopater.

Men att världens mäktigaste person, överbefälhavare för den största militärmakt (inklusive kärnvapen) som någon stat någonsin har haft innehar dessa egenskaper (och att han dessutom är nyckfull) … det gör mig rädd.

Det var den amerikanske författaren William S Burroughs som sa det: ”We must all face the fact that our leaders are certifiably insane or worse”

Publicerat i Politik | Lämna en kommentar

Sommartid

Publicerat den mars 29, 2026 av bengtjacobsson

Det är sommartid igen.

För att förstå vad det betyder för tiden kan man tänka på att man nu ställer fram utemöblerna … eller ska man tänka att man ställer tillbaka dem efter en vinter i garaget?

Vi har löst problemet genom att ha trädgårdsmöblerna ute hela vintern, så på sätt och vis struntar vi i om det är vinter- eller sommartid.

Och alla klockor ställer ju om sig själva numera (utom vår ugnsklocka som faktiskt alltid går fel).

March forward, Fall back, säger man på andra håll i världen, där dom inte har utemöbler att kånka på.

Fördelen med sommartid är ljusare kvällar. Solen går ner halv åtta stället för halv sju här i Uppsala och det är ändå ganska stor skillnad.

EU utreder för resten frågan om sommartid. De flesta som tillfrågades för några år sedan i en enkät ville avskaffa den och vissa länder driver på (t.ex. Finland).

Både kommissionen och parlamentet är på avskaffa-linjen, men det är nog tveksamt om det kommer att bli något. Ministerrådet, dvs. staternas regeringar, måste ju också vara med på båten.

Och med tanke på tillståndet i världen kanske det är bra ifall Ministerrådet prioriterar annat …

PS Bilden ovan är från utställningen med Maria Nilsson Thores barnboksillustrationer (se föregående inlägg).

Publicerat i Varjehanda | Lämna en kommentar

Livet på en pinne

Publicerat den mars 28, 2026 av bengtjacobsson

Inget vidare vårväder idag, även om vi hittade en blåsippa i Stadsskogen. Och så tog vi oss till den senaste utställningen i Bror Hjorths hus.

Bror Hjorths hus, ett museum som finns där konstnären bodde och hade sin ateljé, är alltid värt att besöka. Det ligger enbart på 5 minuters promenad ifrån där vi bor, så vi är där med jämna mellanrum.

Idag var det invigning av en utställning med Maria Nilsson Thores originalillustrationer ur hennes barnböcker.

Jag hade inte så bra koll på henne, mest eftersom hennes popularitet kom långt efter det att jag hade småttingar hemma.

Men det är jättefina böcker (de fanns på plats så att man kunde bläddra i dem), med fantasifulla och roliga illustrationer.  Väl värt ett besök, även utan barn och barnbarn.

Jag var nära att köpa Livet på en pinne (från 2015), men det fick bli ett par kylskåpsmagneter istället.

Har ni vägarna förbi, gå till Bror Hjorths Hus (och kom sedan gärna förbi på en kopp kaffe)!

Publicerat i Kultur, Varjehanda | 2 kommentarer

Världen håller andan

Publicerat den mars 26, 2026 av bengtjacobsson

… eller borde i alla fall göra det.

Trump har visserligen backat från sitt ultimatum och tänker åtminstone inte den här veckan förstöra livsviktig infrastruktur i Iran (vilket skulle vara ett uppenbart krigsbrott om någon nu skulle bry sig om det).

Iran hade ju hotat med att – om så skedde – förstöra gulfstaternas avsaltningsanläggningar, vilket hade kunnat leda till en humanitär katastrof.

Så man får väl för stunden vara tacksam.

Samtidigt skickar USA ytterligare militärer till området, så det mest sannolika verkar väl vara att konflikten ytterligare kommer att eskalera.

Trump vill att Iran ska kapitulera, eftersom han hävdar att de militärt har besegrats. Men han sitter ju inte med trumf på hand. Det är som att han inte vill inse det som andra ser.

Nämligen att Iran kontrollerar vattenvägen ut ur Persiska Viken och har kapacitet att omintetgöra decenniers framsteg i gulfstaterna, med oöverskådliga konsekvenser för världsekonomin.

Förhoppningen man kan ha är det som brukar kallas för TACO, dvs. Trump always chickens out, men hans ego kommer kanske inte att tillåta det den här gången.

Efter att ha blivit attackerade två gånger av USA mitt under pågående förhandlingar litar Iran heller inte det minsta på USA, så de kommer knappast att spela med den här gången i Trumps teater.

Utomordentligt farligt läge för hela världen och det huvudsakliga skälet till det är USA:s och Israels militär anfall … att det kunde hända beror på amerikanarna ville ha en impulsiv knäppgök som president.

Det land som tjänar mest på kriget är förstås Ryssland. USA:s sanktioner på rysk olja har hävts samtidigt som landet nu får mycket bättre betalt för all sin olja.

Och, som om inte det var nog illa, går de bomber och kanoner som Ukraina skulle ha behövt för sitt försvar nu åt i snabb takt i Mellanöstern.

Publicerat i Politik | Lämna en kommentar

Vårtecken

Publicerat den mars 24, 2026 av bengtjacobsson

Årsmöte i bostadssättsföreningen, vintergäck och snödroppar i trädgården, surrande bin, och uppsamling av grus från gator och trottoarer.

Efterlängtade vårtecken.

För min del också en elak vårförkylning.

Ett säkert vårtecken är starten på allsvenskan, men det är mindre intressant för mig i år. IFK degraderades förra året och ska nu ta sig tillbaka.

Jag försöker vara optimistisk, men det kommer precis som vanligt att bli en säsong full av prövningar.

Kanske blir det lite mer cognac i år. Varje IFK-seger berättigar till ett glas av den ädla drycken. Som en följd av fjolårets uteblivna segrar blev aldrig min Renault Carte Noir VSOP uppdrucken.

Fotboll är nog den viktigaste av alla oviktiga grejer som man kan ägna sig åt.

Publicerat i Idrott, Varjehanda | Lämna en kommentar

Mediala prioriteringar

Publicerat den mars 23, 2026 av bengtjacobsson

Att enbart med hjälp av svensk media försöka hänga med vad som nu sker i Mellanöstern är inte så lätt.

Igår stod det nästan ingenting alls i de stora morgontidningarna om USA:s och Israels pågående angrepp på Iran, och krigets konsekvenser för regionen och världen …

… samtidigt som Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter ägnade åtskilliga sidor åt ett landsmöte i det krisande partiet Liberalerna (i SvD ägnades debaclet åtta sidor).

Och då hade ändå Trump just hade hotat med att inom 48 timmar bomba sönder vital infrastruktur ifall iranierna inte gjorde honom till lags, och iranierna programenligt svarat med att säga att de i så fall gör detsamma i gulfstaterna.

Vägen mot avgrunden tycks ligga öppen och kanske är det bara Trumps förmåga att ljuga (om att kriget skulle vara en framgång för USA) som kan vända den nedåtgående spiralen.

Något som man väl borde diskutera och skriva om i svensk press är vad kriget betyder för svensk säkerhetspolitik. Mot bakgrund av det vi ser, hur kloka val har vi egentligen gjort under senare år?

Vi har (genom DCA-avtalet) accepterat att i en krissituation överlåta flygfält och andra militäranläggningar till USA, och sådana anläggningar blir i krigssituationer troliga mål för drönare och missiler (precis som har skett i gulfstaterna).

Kanske borde en diskussion också komma igång om hur klokt det var att rusa in i Nato, dvs. den organisation som domineras av ett land som rör sig i auktoritär riktning, hotar sina grannländer och inte ens låtsas att det finns någon internationell rätt.

 

Publicerat i Media, Politik | Lämna en kommentar