Hynek Pallas skriver insiktsfullt i Göteborgsposten om vikten av att hålla huvudet kallt och inte ryckas med i entusiasmen över straffskärpningar, utegångsförbud och tron att militär skulle kunna lösa problemen med brottsligheten.

Också under pandemin ville media-Sveriges största drakar stänga ner samhället, för säkerhets skull. Coronakommissionen gav sedan stöd för den uppfattningen genom att hävda att vi borde ha följt en handlingsprincip … att i ett krisläge hellre göra för mycket än för lite.

Lyckligtvis blev det – tack vare den sakkunskap som tilläts forma politiken – mer av förnuft och avvägt handlande som kom att styra pandemipolitiken. Skolor stängdes inte som i många andra länder, och som den av Coronakommissionen förespråkade handlingsprincipen med all säkerhet hade lett till.

På det hela taget hanterades pandemin bättre i Sverige än de flesta andra länder. Man kan undra om hanteringen av gängbrottsligheten och skjutandet vilar på samma kunskapsmässiga grund.

När det gäller de brott som har begåtts under senare tid i landet, våldet och dödandet är det självfallet avskyvärt. Flera av de förslag om mer repressiva åtgärder som finns är nog tyvärr nödvändiga.

Men det är inget krig som pågår, som man kan tro av tidningarnas löpsedlar. Vi har ett förfärligt krig i vårt närområde, men det är något annat än de våldsdåd som inträffat i Mälarhöjden, Fullerö och på andra håll.

Politiker bör hålla sig för goda för att ytterligare spä på undergångsstämningarna. Mord är förfärliga brott och de som är skyldiga ska lagföras och hamna inom lås och bom.

Två saker skrivs det för lite om. Den första är att Polisen inte verkar klara av och hantera sina uppgifter. Polisen har ett svårt jobb, visst är det så, men nog känns det som att den borde kunna prestera bättre.

Den andra gäller förekomsten av våld i samhället. Varje mord är ett misslyckande. Utvecklingen över lite längre tid är dock inte att samhällen som vårt tenderar att bli farligare och farligare att leva i.

Förekomsten av dödligt våld i Sverige har ökat under den senaste tioårsperioden. 116 personer dödades under 2022 vilket är något fler än under senare decennier, men färre än hur många som dödades under början av 1990-talet.

Jag tror att det framförallt är resurser till socialtjänst och skola som är nyckeln till att långsiktigt komma tillrätta med de problem som finns. Segregationen, utslagningen i skolan och växande klyftor kan göra att vi långsiktigt går mot ett farligare samhälle.

Men vi är inte där. Vi bör tänka noggrant igenom – gärna i en parlamentarisk blocköverskridande utredning – hur gängbrottsligheten kort- och långsiktigt bäst kan bekämpas. Jag tror att det gäller att hålla huvudet lite kallt.

Som Hynek Pallas skriver: ”Så visst: titta på pandemin – särskilt hur den exploaterades för illiberala lagar och konspirationer runt om i världen – och ta djupa andetag innan ni klubbar igenom utegångsförbud, straff eller utvisning för brott som inte har begåtts. Och lyft upp de förebyggande, långsiktigt segregationsbrytande, åtgärderna på bordet.”