Så har den kommit … budgetpropositionen.

Statskontoret inordnas i Ekonomistyrningsverket, vilket väl i praktiken kommer att betyda att verksamheten mentalt flyttas närmare – i praktiken kanske till och med in i – Finansdepartementet.

Centraliseringen innebär att utrymmet för kritiska synpunkter och annorlunda sätt att tänka kommer att bli mindre än tidigare.

Det är ett dåligt förslag, men regeringen vill uppenbarligen ha kontroll.

Samtidigt som de flesta myndigheter får sina vanliga årliga neddragningar, kommer regeringskansliet  att expandera kraftigt.

I propositionstexten om förvaltningspolitiken står det visserligen att ”… nytillkomna uppgifter i huvudsak ska utföras av befintliga myndigheter”

… men detta gäller inte det egna kansliet.

Fram till 2027 blir det ett tillskott för regeringskansliet på 1.5 miljard, varav 300 miljoner under nästa år för att kunna förverkliga Tidöavtalets alla åtaganden.

Det behövs uppenbarligen en skrälldus av politiskt sakkunniga, jurister, kommunikatörer, byråchefer etc. för att omvandla kommande utredningsbetänkanden till propositioner.

Uppenbarligen litar inte regeringen på att den befintliga förvaltningen klarar av detta.

Det är både oklokt och oroväckande.