Det är verkligen härligt att promenera ute nu … molnigt och grått, men fint.

Stadsskogen intill där jag bor är full av trastar, rödhakar, gärdsmyg och kungsfåglar. De olika sångarna verkar också vara på ingång, så snart får man höra grönsångaren igen.

I närbelägna Ekebysjön simmar svanar, sothönor, rörhönor. Idag såg jag också ett par knipor.

Lika idylliskt är det inte i den stora världen.

Klimatmålet om 1.5% ökning av medeltemperaturen (jämfört med förindustriell tid) som finns i Parisavtalet har redan överskridits. Trots det leder regeringens politik till att våra egna utsläpp ökar.

Katastrofen i Gaza bara pågår och pågår … med massmord, svält, systematiska bombningar av sjukhus och etnisk rensning. Inte ett uns av kritik av den vidriga israeliska politiken kommer från den svenska regeringen.

Kriget mellan Ryssland och Ukraina fortsätter med dagliga attacker mot både civila och militära mål. Svenska politiker vill satsa enorma resurser på militär upprustning, och tycks märkligt ointresserade av att få till en rimlig fred.

Vi har övergivit alliansfriheten och vi har ett avtal som ger USA (ni vet det där landet som styrs av en lynnig narcissist) tillgång till våra militära anläggningar. Klokheten i detta är – för att uttrycka det milt – tvivelaktig.

Sånt där kan jag förtvivla över när jag promenerar i skogen och håller koll på flyttfåglarna när de återvänder från Södern till sina revir.

Kanske tänker dom som jag när dom ser mig igen: titta, där är den där figuren … precis som förra året och precis på samma plats.

Det är ändå märkligt allting.