Regeringens förvaltningspolitik, med Erik Slottner som ansvarig minister, har ett tag styrts av idén att vi bör ha färre myndigheter.
Slottner tillsatte förra året en utredning som för det första skulle undersöka om alla mindre myndigheter (färre än 100 anställda) verkligen behövs.
Kan alla dessa verkligen ses som motiverade statliga åtaganden? Slottner bestämde också i sina direktiv att nationalekonomisk välfärdsteori skulle användas för att avgöra ifall så var fallet.
För det andra skulle utredaren se ifall det fanns närliggande och överlappande verksamhet hos myndigheterna. Ambitionen var att i så fall att inordna och slå samman, för att minska antalet myndigheter.
Jag har i olika sammanhang – bland annat i samband med utredningens tillkomst – kritiserat besattheten vid mängden myndigheter.
En regering bör se till att organisera sin verksamhet på ett ändamålsenligt sätt. Ibland kan det vara klokt att slå samman eller lägga ned, ibland att dela upp/renodla, ibland att skapa nytt och ibland att bevara det existerande.
Sådana beslut är viktiga och de bör ske efter en noggrann analys, inte efter summariska bedömningar där man i förväg redan har bestämt sig för ett önskat resultat.
Hur blev det då? Utredningen lämnade sitt digra betänkande i februari i år (knappt 800 sidor) och i torsdags var jag på ett seminarium – på Södertörns högskola – med utredaren Ulf Bengtsson.
Utredningen kom fram till att alla de undersökta myndigheternas verksamheter utgör motiverade statliga åtaganden. Säkert inte den slutsats som ministern hade önskat.
Bengtsson föreslår en del förändringar som innebär färre myndigheter, men föreslår också en del nya myndigheter, framförallt i syfte att öka statens analyskapacitet inom en del viktiga politikområden.
Bland annat föreslås att det nya Statskontoret får ett breddat uppdrag, och kan stärka sin roll som omprövare. Jag tror att det vore klokt.
Det finns flera enskildheter som kan diskuteras i utredningen, men på det hela taget tycker jag att den har landat väl. Nu ska alla remissinstanser säga sitt om utredningens förslag.
Bengtsson avslutade seminaret med några lärdomar (bilden ovan), där den avslutande var att antalet myndigheter är mindre viktigt.
Vi får hoppas att ministern också kan övertygas om klokheten i detta.