För ganska många år sedan blev jag (av vännen Barbara C) rekommenderad att läsa Haruki Murakamis bok A Wild Sheep Chase. 

Jag blev fångad av den boken och har sedan dess läst det mesta av Murakami. Det är något med hans sätt att berätta som gör att man inte vill släppa taget.

Murakamis böcker har (nästan) alltid magiska inslag och man vet inte riktigt om det som sker är drömt eller på riktigt. Jag brukar inte alltid gilla sånt (om det inte är Garcia Marquez), men har väl accepterat det hos Murakami.

Det man vet är också att en del teman alltid finns med i hans böcker: ungdomsförälskelser, jazzmusik, Beatles, djupa brunnar, parallella världar och en hel del annat.

I dagarna  har jag läst Murakamis senaste bok: Staden och dess ovissa mur (översatt direkt från japanska av Vibeke Emond). 

Berättaren i boken är drömläsare på ett bibliotek i en stad omgiven av en mur. I biblioteket finns också flickan som han i sin ungdom var förälskad i … eller möjligen är det hennes skugga.

Berättaren bestämmer sig för att lämna staden och återvända till den riktiga världen, för att också där hamna på ett bibliotek. Och så vidare … världar och skuggvärldar.

Fina beskrivningar av vardagen, och ingenting är riktigt som det ser ut att vara. Man gillar också herr Koyasu om vilken berättaren skriver: ”… när vi sitter så här mittemot varandra och pratar tycker jag inte alls att ni ser ut som en död människa.”

En hel del i boken för tankarna till tidiga böcker av Murakami, och i ett efterord förklarar författaren bokens ganska besvärliga tillkomst (den lånar en del från tidigare böcker av författaren).

Murakami hänvisar till Borges idé om att antal berättelser som någon kan berätta under sin livstid är begränsat: ”Man kanske skulle kunna säga att vi med alla möjliga metoder omarbetar vårt begränsade antal motiv och ger dem en mängd olika former.”

Och det är väl det han gör, Murakami.

Staden och dess ovissa mur är läsvärd men inte någon av Murakamis bästa: lite för lång, en smula löst sammanhållen och stundtals ganska temposvag (om man kan säga så om en bok).