A propos Trumps uttalande på måndagmorgonen om läget i kriget (Trump hade på känt manér staplat hot, lögner och smaklösheter på varandra), skrev Göran Rosenberg så här (på Facebook):

”Den galne kungen med kärnvapen har vaknat. Läs, och ömsom ta er för pannan, ömsom ta betäckning. Den här mannen är inkapabel till vad som helst.”

Så kände jag också.

När Trump lämnade presidentskapet förra gången (motvilligt och efter att ha försökt sig på en statskupp), fick han höra vilken tur det var att han under sin presidentperiod hade omgett sig med vuxna och kloka människor.

När han sedan åter blev vald ville han inte göra om misstaget. Han såg till att omge sig med obrottsligt lojala personer, och ofta sådana som helt saknade för uppgiften nödvändiga meriter.

Det verkar nu i hans närhet inte finnas några motkrafter mot Trumps gränslösa hybris, och han har en trogen MAGA-rörelse som accepterar allt som han säger och gör.

Som han sa i sin första valkampanj: ”Jag skulle kunna stå på Fifth Avenue och skjuta någon utan att förlora sympatisörer”.

Visst har jag alltid vetat att det finns personer som är lögnaktiga, manipulativa och som helt saknar empati … sådana som brukar kallas psykopater.

Men att världens mäktigaste person, överbefälhavare för den största militärmakt (inklusive kärnvapen) som någon stat någonsin har haft innehar dessa egenskaper (och att han dessutom är nyckfull) … det gör mig rädd.

Det var den amerikanske författaren William S Burroughs som sa det: ”We must all face the fact that our leaders are certifiably insane or worse”