Blyerts och blad

Fick en förfrågan från Altinget om att skriva något om regeringens beslut att avveckla och inordna Statskontoret i Ekonomistyrningsverket.

Jag har tidigare skrivit om denna förändring på bloggen och i ett par debattartiklar. Fruklöst har det visat sig.

Här är en länk till debattartikeln.

Man kan nog säga att regeringens förvaltningspolitik idag är en kombination av dogmatisk dumhet och noggrant kalkylerande.

Dumheten består i tilltron till att färre myndigheter alltid är bättre än flera, och att låta ett sådant hugskott bli huvudlinje i politiken.

Kalkylerandet står budgetavdelning på Finansdepartementet för. Med förändringen får de kontroll över hela det förvaltningspolitiska tänkandet i staten.

Och ministern verkar inte bry sig. Eller så har han blivit grundligt trollad.

SJ lägger alltså ner Uppsalapendeln, och alla är förbannade på SJ (vilket nästan alla alltid har varit så länge jag kan minnas).

Problemet är dock mindre SJ:s ledning och vad den gör, utan att ingen tar något övergripande ansvar för järnvägen.

Haveriet beskrevs nyligen på ett utmärkt sätt av Jonas Fröberg i en artikel i Dagens Nyheter föt någon månad sedan. Rubriken var: ”Järnvägen vittrar sönder mitt framför våra ögon”.

Tillbaka till Uppsalapendeln: vad kommer att hända? SJ kommer uppenbarligen inte att vilja köra tågen på samma villkor som tidigare.

Underskottet är säkerligen inte 50 miljoner om året (som SJ hävdar), men man bör väl förstå den summan som att det är ett utgångsbud i en förhandling …

… som gäller hur mycket regionerna runt Mälaren ska betala till SJ för att företaget ska fortsätta att köra sina tåg ytterligare en tid.

Det är svårt att se någon annan kortsiktig lösning. Vad jag förstår är det enbart SJ som har lok och vagnar i tillräcklig omfattning för att kunna bedriva verksamheten.

Så min gissning är att det blir en ny ”nödupphandling” där SJ kör tågen ungefär som tidigare (under ett par år i väntan på en ”riktig” upphandling), och får betalt för detta av regionerna.

Det kan nog bli en hyfsad affär för SJ, kanske till och med lika bra som att man nu får betalt på löpande räkning av Region Stockholm för att köra pendeltågen i Stockholm (också det en ”nödupphandling”).

Men som sagt … ingen långsiktighet och ingen som ser till helheten.

Statens Järnvägar (SJ) ska lägga ner tågtrafiken som går direkt mellan Stockholm och Uppsala.

SJ förlorar enligt egna uppgifter 50 miljoner om året på att köra sträckan.

SJ menar att man inte kan konkurrera med  Mälartåg som kör samma sträcka.

Mälartåg ägs av regionerna runt Mälaren genom bolaget Mälardalstrafik AB.

Det privata företaget Transdev är upphandlade för att köra Mälartågs trafik (allt skedde i en så kallad nödupphandling eftersom den tidigare entreprenören hade misskött sig).

Det offentliga företaget säger sig inte klara konkurrensen från det privata företaget, eftersom det privata företaget subventioneras av det offentliga.

Retorisk fråga: kan man vara säker på att den marknadslek som pågår och har pågått ett tag leder till att helheten blir ändamålsenligt utformad för oss resenärer?

Vi som pendlar blir oroliga. Över åren har det varit si och så med kvaliteten på transporterna, men kommer vi nu att hamna ur askan i elden?

Det blir ändå intressant att följa vad som nu händer. Först kommer det förstås att bli en debatt om vems fel det är att situationen har uppstått.

Sedan måste tågverksamheten säkras. I annat fall kommer massor av människor inte att kunna ta sig till och från jobbet i december.

Fortsättning lär följa.