När jag var sisådär 25 år läste jag Agneta Pleijels första diktsamling Änglar, Dvärgar. Jag tyckte mycket om den.

Påmindes om den när jag nu har läst Pleijels Sniglar och snö, en roman som har legat högt på kultursidornas boklistor ända sedan den kom ut.

Det har sagts att Sniglar och snö handlar om det politiska 1970-talet (Pleijel var under några år kulturchef på Aftonbladet), men i boken finns ganska lite av den samtida politiken.

Pleijel misstror större gemenskaper, och ser istället värdet i de nära relationerna (inspirerad skulle jag gissa av det som skulle kunna kallas en polsk erfarenhet).

Boken cirklar kring Pleijels relation till två män: den ena kärlekslös och komplicerad och den andra kärleksfull och ännu mera komplicerad.

Men det handlar också om förhållandet till dottern, mamman och pappan. Familjen är central i boken ”kulturens fasta beståndsdel … civilisationernas urcell”.

Men, som hon skriver, familjer kan förstås se ut lite hursomhelst, precis som hennes egen.

Hon skriver om vänskaper, bland annat till författaren Birgitta Trotzig … som i en passage säger att tre kunskapskällor står människan till buds: religionen, poesin och erotiken.

För Pleijel spelar också drömmar och den jungianska psykologin en betydelsefull roll.

Mest handlar kanske ändå boken om skrivandet som ett sätt att förstå sig själv och världen, och vad det innebär att vara en människa.

Läsvärt… jag och Maria (vi är både hemma med ett ovälkommet virus) hade ett längre seminarium om boken i anslutning till dagens frukost.

När jag nu plockar Änglar, dvärgar ur bokhyllan hittar jag en dikt som den 25-åriga versionen av mig själv tyckte mycket om:

Idag har jag gått över isarna

Hög himmel, tveksamma löften

Och sol. Jag tänkte: mognaden

kommer sent men den kommer

Nu packar jag böcker i lårarna,

Bryter upp, väntar mig inte

just ro. Men dyrbar är tiden

dyrbar och ägnad för kärlek

Efter att ha läst Sniglar och snö vet jag också var i livet Pleijel befann sig när den skrevs, men strängt taget gör det varken från eller till.

För så är det, dyrbar är tiden.