En liten kommentar till den infekterade konflikt som enligt rapporter i Svenska Dagbladet tydligen för närvarande ”rasar” mellan chefen för Riksbanken, Stefan Ingves och generaldirektören för Finansinspektionen, Martin Andersson. Enligt tidningen befinner sig de båda myndigheterna på kollisionskurs.

Enligt Dagbladet skapar konflikten oro inte enbart på de finansiella marknaderna, utan ända upp i Finansdepartementets ledning. Man kan väl hoppas att de inblandade cheferna ändå kan tala med varandra.

Att det finns konflikter mellan de båda organisationerna är dock varken konstigt eller problematiskt. Staten kommer aldrig att bli den väl sammanhållna organisation, som vi ibland tänker oss att ett företag eller en intresseorganisation kan vara. Den statliga organisationen ska nämligen avspegla de olika och ofta motstridiga uppfattningar som finns i samhället.

Staten som organisation är konstruerad utifrån en princip om organiserad osämja.

En klokt organiserad stat består alltid av delar som drar åt olika håll. Konflikter är normala. Det kommer alltid att behöva finnas mekanismer som hanterar osämjan, men konflikterna varken kan eller bör organiseras bort.

Sådana som talar om AB Sverige, och om staten som en koncern, har nog inte riktigt förstått det sinnrika i organiseringen.

Vid vissa tillfällen kan leden behöva slutas, men den hierarkiska befälsordningen bör inte bli alltför dominerande under alltför lång tid. Då riskeras nämligen både lyhördheten mot medborgarna och effektiviteten i verksamheten.

Ingves och Andersson bör kunna tala med varandra, men att de är oense är således helt i sin ordning.