Tjugofem år av gemenskap

Jag deltog runt sekelskiftet (det senaste) i ett nordiskt komparativt projekt där vi jämförde EU:s konsekvenser för norsk, dansk, svensk och finsk förvaltning och politik.

Jag och Göran Sundström skrev, bland annat på basis av studier i detta projekt, en bok som redovisade hur det svenska EU-arbetet såg ut.

Boken hette Från hemvävd till invävd. Europeiseringen av svensk förvaltning och politik (Liber 2006).

Under förra året kontaktades vi av Sieps (Svenska institutet för europapolitiska studier) som ville att vi skulle replikera den stora enkätundersökningen som hade genomförts i det nordiska projektet.

Sieps ville att vi med hjälp av den nya enkätundersökningen skulle analysera hur EU-arbetet hade förändrats under 25 år som medlem.

Rapporten kom idag och den går att ladda ner här.

Ganska mycket är sig likt. Statsförvaltningen är – precis som tidigare – i hög grad påverkad av EU, ägnar en stor del av sin arbetstid åt EU-frågor och uppfattar konsekvenserna av EU för sina egna områden som stora.

Den kanske mest förvånande förändring som vi ändå kan se är att förvaltningen har blivit mer passiv. Den tar färre initiativ gentemot EU.

Värdet av att vara lyhörd mot politiken tycks också ha minskat i betydelse. Inte så få enheter i förvaltningen har svårt att veta vad politikerna vill. Förvaltningens kontakter med andra aktörer i samhället har också minskat när det gäller EU-arbetet.

Sammanfattningvis: inga dramatiska förändringar men svensk förvaltning tycks – i sitt EU-arbete – ha blivit något mer passiv, något mer byråkratisk och lite mindre öppen.

Det vi iakttar kan vara en slags normalisering. Förvaltningen har efterhand kommit att betrakta EU som vardag. Hirschmans begreppsapparat – exit, voice och loyalty – verkar vara användbar för att förstå förvaltningens agerande.

Att stå utanför EU (exit) utgör inte längre något alternativ. Behovet av att ta egna initiativ för att förändra (voice) uppfattas inte vara lika starkt som tidigare.

Efter 25 år som medlem agerar förvaltningen som en normal och välvilligt inställd EU-stat (loyalty).

 

 

 

Det här inlägget postades i Forskning, Politik. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s