Från hemvävd till invävd

Det är tjugo år sedan Sverige blev medlem i EU och jag blev med anledning av det intervjuad av Sveriges Televisions Rolf Fredriksson. Intervjun ägde rum i biblioteket på Södertörns högskola i mitten av december någon gång.

När inslaget sändes hade det dock blivit lite fel så att jag fick heta Gunnar istället för Bengt, vilket gav upphov till en hel del retsamma sms. Men det var annars ett bra inslag.

Rolf Fredriksson hade till råga på allt från biblioteket lyckats få fram den bok där jag och Göran Sundström har sammanfattat våra erfarenheter från ganska många års  studier av europeiseringen: Från hemvävd till invävd. Europeiseringen av svensk förvaltning och politik (Liber 2006).

Boken har några år på nacken men de övergipande tendenserna som vi pekade på har förstärkts. Förvaltning och politik är mer invävda än någonsin i det europeiska och det globala. Vi följer i hög grad regler (av olika slag) som har kommit till utanför nationsgränserna. Tjänstemän och politiker hämtar inspiration och idéer utifrån.

Europeiskt och globalt samarbete innebär att vi lär oss både vad vi vill och vad vi kan göra i ett utbyte med andra. Det nationella och det europeiska har vävts samman. Det nationella blir på det här sättet inte mindre viktigt, men lärdomen är att det nationella ständigt förändras i ett utbyte med andra. Det är lite fint.

 

Publicerat i Politik | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Duras och Aspenström

Dagen innan julafton fick jag glädjen att hänga några timmar med dottern. Vi fikade på Vetekatten, pratade om allt möjligt, köpte  julklappar och hamnade till slut på Söderbokhandeln på Götgatan. Underbar boklåda. Jazzmusik och en läshörna.

Jag hittar alltid böcker där som jag inte visste fanns, och som jag absolut måste ha. Dottern antydde (inte särskilt diskret får man väl säga) att den där boken av Duras om Att skriva, som hon hittade, skulle vara en bra julklapp till henne. Så blev det också.

Och där i bokhandeln såg jag Verner Aspenströms samlade verk i en vackert inbunden volym. Äntligen fanns den att köpa. Aspenströms dikter var länge min standardpresent vid disputations- och andra fester, men den traditionen hade inte gått att hålla vid liv när Aspenströms samlade inte längre gick att få tag på. Inte ens på antikvariat.

”Fråga inte vem du är och vem jag är och varför allting är … Låt professorerna utreda … de har betalt”. Sådär skrev han Aspenström. Han kunde ta ner allt till vardagen, och han intresserade sig för allt möjligt. Gråstenar och granbuskar.

Nyss läste jag så en recension av Aspenströms bok i Uppsala Nya Tidning (UNT) men den var en besvikelse … den handlade mest om hur ofta Aspenström skrev om snö. Det gjorde han förstås, men framförallt skrev han om livet.

 

Publicerat i Kultur | Märkt , , , , | Lämna en kommentar