Ibland är det konstigt hur det kan bli inom vetenskapen.

Inom organisationsforskning har vi friskt lånat in teorier och begrepp från andra discipliner, t.ex. från sociologi. Ett exempel är det som kallas nyinstitutionell teori.

Jag ska här inte fördjupa mig i teorins innehåll, men under 1990-talet kan man säga att organisationsteorin på bred front påverkades av den sociologiska instisutionalismen.

Från att ha varit en ganska perifer inriktning blev den sociologiska institutionella teorin etablerad som en av de viktigaste, kanske t.o.m. den viktigaste inriktningen inom organisationsforskningen.

Så är det nog fortfarande även om den förstås har hunnit att knoppas av i många olika riktningar, alla med sina egna hjältar och koder.

Igår var jag på en disputation i sociologi. Författaren angav att nyinstitutionell teori var ett av de två huvudsakliga teoretiska perspektiv som hon använde sig av (det andra var fältteori, dvs. mest Bourdieu).

Två grejer var lite egendomliga med detta.

Det ena var att det inte i avhandlingen fanns några referenser alls till den utveckling av den nyinstitutionella teori som har skett under senare decennier, och detta trots att det där finns mycket som skulle kunna ha varit användbart.

Det andra – och kanske än mer förvånande – är att den nyinstitutionella teori inom sociologin som (vi) organisationsforskare en gång imiterade inte längre verkar existera.

De referenser som nu – på 2020-talet inom sociologi – görs till nyinstitutionell teori är inte de som var centrala i sociologin i början av 1990-talet, och som var de som då imiterades.

Man talar ofta i positiva ordalag om att olika teoretiska fält kan korsbefrukta varandra, och så har jag nog ofta tänkt kring det som lånades in från sociologin.

Men kanske är det lite mer komplicerat.

Samtidigt som vi inlånare har förvandlat och (skulle en del säga) delvis fördärvat det som vi lånade in, verkar den som lånade ut helt enkelt ha glömt vad det var som den lånade ut.

Disputationen ägde rum i närheten av det som PC Jersild en gång beskrev som Babels Hus (dåvarande Huddinge Sjukhus). Jersild var inspirerad av berättelsen i Bibeln om människorna som ville bygga ett torn som skulle räcka ända upp i himlen.

Guds reaktion blev att han skapade “ …  förvirring i deras språk, så att den ene inte förstår vad den andre säger”.