La Traviata

IMG_4529Lite Verdi blev det på söndagseftermiddagen: La Traviata på Folkoperan. Inte riktigt min musik.

Normkritiskt och naket, hade det sagts. Men det var mest effektsökeri, och en påtagligt sedesam nakenhet.

Det sjöngs i alla fall vackert och den för publiken osynliga orkestern spelade utmärkt.

Hela sista akten är en enda lång dödskamp för huvudpersonen Violetta, så det var inte utan att jag fruktade att resten av dagen också skulle sluta i moll.

Men inte då …

 

Annonser
Det här inlägget postades i Kultur och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s