Om Wolf Hall är en strålande bra bok, så är uppföljaren – del två i trilogin om Thomas Cromwell – helt enkelt ett mästerverk.

Titeln Bring Up the Bodies antyder att några av de främsta birollerna spelas av dem som är döda, och av dem som kommer att dö.
Anne Boleyn har blivit drottning, men lyckas inte heller frambringa den son som skulle kunna garantera ätten Tudors framtid vid makten. Henrik VIII blir mer och mer intresserad av en av döttrarna på Wolf Hall: Jane Seymour.
Thomas Cromwell har lärt sig av sin mentor, den gamle ärkebiskopen och kardinalen Wolsey, att det gäller att blidka kungen. Wolsey hade ådragit sig kungens missnöje när han inte tillräckligt raskt kunde befria honom från äktenskapet med Katarina av Aragonien.
Cromwell erinrade sig Wolseys råd:
”För hans inre öra talar kardinalen. Han säger, jag såg dig, Crumb (dvs. Cromwell), när du var på Elvetham, när du klådde dina ballar i gryningstimmen och förundrade dig över kungens våldsamma nycker. Vill han ha en ny hustru, ordna en åt honom. Jag gjorde det inte och jag är död.”
Cromwell gör som kungen önskar. Med list och förslagenhet – om än knappast med sanningen som rättesnöre – ser han till att Anne Boleyn fälls för äktenskapsbrott, incest och förräderi. Hon avrättas liksom en handfull av hennes förmodade sängsällskap.
Det är en maffig historia som Mantel berättar. Thomas Cromwell spelar huvudrollen, men det är ingen biografi. Den väntar vi på säger Mantel i ett efterord:
”Till dess förblir mäster sekreteraren (dvs. Cromwell) hal, välgödd och massivt otillgänglig, som ett särskilt saftigt plommon i en julpaj; men jag hoppas kunna fortsätta i mina strävanden att gräva fram honom.”
Trots (eller kanske tack vare) vetskapen om att Cromwell själv inom några år kommer att möta bödeln vid Towern, längtar jag efter den tredje delen i trilogin: The Mirror and the Light.
… och funderar samtidigt över om någon svensk författare har förmågan att skriva något motsvarande om Gustav Vasa och hans kamp att befästa makten, ta kontroll över kyrkan (och dess resurser) och att säkra den egna ättens plats på tronen.
Det är nog tveksamt. Vem skulle det vara?