Äntligen var det dags för levande fotboll.

IFK spelade borta ikväll mot Sirius, och det kändes lite skämmigt att följa den matchen framför skärmen.

Köpte således en plåt till bortalagets läktare och studerade noggrant regelverket.

Jag undvek att ta med mig banderoller, flaskor, burkar, droger och pyroteknik, och klarade därför visitationen med glans.

Några busslaster IFK-supportrar fanns också på plats, och de höll igång hela matchen med sånger och ramsor om Södra promenaden, Snoka och Gunnar Nordahl.

Det visade sig – vilket framgår av bilden ovan – att alla inte hade studerat regelverket lika noga som jag, utan trodde att det var ok att bränna lite bengaler under matchen.

Hur gick matchen då? Jo, mycket bra. Sirius är normalt ett bogey-team för oss, men den här gången var det inget tvivel om vilket som var det bästa laget. 2-4 slutade matchen.

Efter matchen kom spelarna fram och visade att de uppskattade stödet och skönsången. Kul med levande fotboll, och särskilt när det blir 3 poäng.

För mig blev det 20 minuters promenad hem efter matchen, och samtidigt lite kvalificerad matchanalys tillsammans med brorsan i Norrköping.

Mina kompisar på läktaren – pyroteknikerna och de andra –  sitter nog fortfarande på bussen hem. Kanske är de i Kolmården nu och skrålar om Södra promenaden, Snoka och Gunnar Nordahl.