Överkokta små fiskar

IMG_4799Seminarium idag i Regeringskansliet om den nya tillitsbaserade styrningen som regeringen säger sig eftersträva.

En av våra masterstudenter på Södertörn hade ordnat seminariet inom ramen för sin praktik.

Statssekreteraren i Utbildningsdepartementet inledde. Han använde samma citat av Lao Tsu som jag också ibland gör:

”Govern a great nation as you would cook a small fish. Do not overdo it”

Sedan pratade jag någon timme om regeringens styrning, och utan att hänvisa till kinesisk visdom den här gången.

Efter mig berättade två tjänstemän från Finansdepartementet om regeringens förvaltningspolitik. Budskapet var att styrningen nog redan är tillitsbaserad.

Avarter i form av detaljstyrning skulle förstås undvikas, men sådana problem fanns nog mera i kommuner och landsting än i staten.

Ni minns kanske att styrningen av välfärden var en viktig fråga i valrörelsen 2014. Stefan Löfven pratade om att man skulle ”låta proffsen vara proffs”.

IMG_4801Den nytillträdde ministern, Ardalan Shekarabi, deklarerade efter valsegern att:

”De senaste decenniernas styrning, som inspirerats av det som brukar kallas New Public Management, har lett till en ökad administrativ börda och att yrkesprofessionernas roll försvagats.”

Förväntningarna vara kanske inte höga, men de fanns där. Kanske skulle fiskarna ändå kokas lite mer varsamt framöver.

Men, ifall vi redan har en tillitsbaserad styrning och  problemen egentligen finns i kommuner och landsting, behöver förstås inte den statliga politiken förändras.

Vi fär väl se vad som händer framöver. Mer kontinuitet än nyorientering måste nog vara  grundtipset.

Jag fick en praktfull bukett med blommor för besväret: liljor, nejlikor, anemoner, rosor, ranunklar och en del annat ännu oidentifierat.

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Hemingway

800px-ErnestHemingwayNyligen var det en såndär dag då jag kom hem, sjönk ner i fåtöljen och tänkte ” … jag skulle nog behöva en drink”.

Det här skulle ha kunnat vara en följd av en lång och  jobbig arbetsdag. Eller att tågen hade blivit försenade av ett signalfel i Älvsjö. Kylan kanske allvarligt hade påverkat omdömet.

Fast förmodligen inte.

En mer sannolik förklaring är att jag har läst mycket Hemingway på sista tiden.

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Polacksbacken

IMG_3751Föreläste på Lantbruksuniversitetet Ultuna idag: Institutionen för stad och land. Om Governing-boken (jag ska snart trycka upp en ”on tour”-tröja).

Kom äntligen nära Polacksbacken, som jag länge (sedan jag först hörde platsen nämnas i Strindbergs Röda Rummet) trodde var ett ställe där några polacker hade gjort storverk (eller möjligen fuffens).

Sedermera har jag fått reda på att tonvikten i namnet ska ligga på första stavelsen. Jag blev utskrattad för min fadäs att betona den andra (eftersom jag trodde att det hade med polacker att göra).

Historiskt har jag förmodligen rätt. Det här är ett område där det har funnits trupp från Polen. Kung Sigismund, Johan III:s son och Gustav Vasas sonson, blev krönt 1594 i Uppsala, och hans knektar höll säkert ibland till i dessa nejder.

Det känns som att de annars ganska traditionsmedvetna uppsaliensarna inte riktigt vill kännas vid att vi hade en polsk kung på tronen.

 

 

Publicerat i Varjehanda | Lämna en kommentar

Näckens polska

IMG_4785Jag har skrivit förut om konstbråket i Uppsala kring Erik Krikortz DDR-dekorerade värmecentral vid Karolinabacken. Den lilla huset är numera försett med en del förklarande texter (ett slags disclaimers).

I morse i det lätta snöfallet gick jag förbi Bror Hjorts Näckens polska som står framför stationshuset. Det är en sex meter hög skulpturgrupp som uppfördes 1967. Då blev det också bråk.

Bror Hjort ville att vi under vår korta stund på jorden,”… liksom det dansande paret på skulpturens topp skulle känna livets dans i dess eviga cirkelrörelse genom generationerna”.

Det som mest diskuterades, då det begav sig, var dock knappast detta utan den nakna kvinnan och den nakna mannen, och särskilt den senares praktfulla könsorgan.

Det råder dock inte någon sedvanlig könsmaktsordning i form av undergiven passivitet hos kvinnan, hävdar kommunen i ett roande försök att undvika felaktiga tolkningar (här är informationsbladet).

”Näckens penis halvslokar och ansiktsuttrycket är snarare hjälplöst underställt naturens obändiga lagar än ett uttryck för manlig dådkraft”.

 

Publicerat i Kultur | Märkt , , | Lämna en kommentar

Dead end street (1966)

220px-Dead_End_Street_coverTV visade nyligen ett sevärt program om året 1966 (finns på SVT Play).

Programmet innehöll den famösa utfrågningen av Erlander (om bostadsbristen), Ulla Lindströms avgång, Dylans besök i Stockholm, den underbara kvällen på Operan med Martin Luther King och Harry Belafonte och inspelningen av Troells Här har du ditt liv. Och en hel del annat.

Musiken som åtföljde inslagen var bland annat Simon & Garfunkel, Cream och Dylan. Tyvärr hade programmakarna försummat den bästa låten från 1966: Dead End Street med The Kinks.

Dead End Street släpptes som en singel i november. The Kinks gjorde också en tidig variant av en musikvideo (titta på den här).

Tekniskt inte lika fulländad som senare videos, men en ganska charmig blandning av socialrealism, popgruppsromantik och slapstick. Typisk för Ray Davies.

 

Publicerat i Kultur | Märkt , , , | 1 kommentar

Lugubert

IMG_4783Jag har nu sett sex timmar TV-serie, baserad på Klas Östergrens romaner: Gentlemen & gangsters. Välgjort.

Fantastisk scenografi, kläder och rekvisita (precis som alla säger). Utmärkt spelat och snyggt filmat.

Historierna är flera och mångbottnade. Tyvärr är det ofta svårt att höra vad som sägs.

Det samhällskritiska grundackord som allas öden utspelas mot är välkänd vid det här laget: den dolda konspirationen mellan den politiska makten och näringslivet.

Regeringskansliet har hemliga enheter med osynliga “städare”, med makt att både tortera och mörda.

I en avslutningsscen säger en iskall kanslihustjänsteman (briljant spelad av Anders Beckman) till Östergrens alter ego att han nu är fri att skriva vad han vill. Ingen person med inflytande bryr sig ändå om vad såna som han skriver.

Själv behövs han inte längre eftersom det är nya tider. Numera är det “hårda killar” som digitalt sköter det nödvändiga skyddet av maktens män.

IMG_4779Det avslutande samtalet mellan konstnären och maktens hantlangare rör sig runt en röd ros i en vas.

Hantlangaren hade egentligen velat bli trädgårdsmästare, men tvingades att bli ingenjör.

Déjà vu-känsla. Det är sannerligen inte första gången som historien om socialdemokratins spel under täcket med företagen dramatiseras. Aldrig har det väl gjorts lika ”snyggt”, men lite tröttsamt blir det ändå.

Marcimain skulle kanske kunna ägna de närmaste åren åt att researcha vardagsarbetet i Regeringskansliet: politiken, reformerna, konflikterna, kompromisserna, rutinerna, relationerna etc.

Kanske hittar han några städare, kanske inte. Om han inte gör det, beror det förstås på att de verkar under ytan.

Första säsongen av TV-serien Gemensam beredning skulle kunna ha premiär på hösten 2017.

 

Publicerat i Kultur, Politik | Lämna en kommentar

Ensam i sitt slag

symbol, logo, huvudbudskap_597pxSödertörn bytte nyligen logga. Reklambyrån berättade att de hade lekt med prickarna i de båda ö:na i namnet Södertörn. Prickarna hade trillat ner, och såg nu ut som ögon (se till höger).

logo-startsida-sv-1Veckan efter varsnade en kollega på utflykt i Östergötland att Linköpings universitet nyligen också hade låtit sin prick över i:et trilla ner, och lägga sig på horisontallinjen (se till vänster).

IMG_4776Idag noterade jag så på en reklamskylt i T-banan att Jönköpings universitet har anslutit sig till samma trend. Pricken över j:et hade trillat ner, och lagt sig bakom JU.

Ett av lärosätena skriver så här om loggor: ”Logotypen är en unik grafisk bild – en visuell gestaltning av varumärket”. Unik betyder enligt ordboken ”ensam i sitt slag”.

 

Publicerat i Forskning | Märkt , , | 2 kommentarer

Re: bandy

Jaakko_Loven_bandy_1948Jag var tvungen att ge bandyn en chans till.

Vid det förra besöket på Zinken (jag skrev om det i slutet av november) var isen mjuk och spelet blev därefter.

Igår var det toppmatch mot Villa från Lidköping: två bra lag och spännande hela tiden.

Hammarby vann. Västgötaklimax för Villa-fansen. Fast med en sämre grön målvakt hade det säkert blivit ett annat resultat.

Problemet den här gången för mig var kylan: minus 6 grader och blåst. Jag skakade så att det blev ganska suddiga kort med mobilen (istället får jag illustrera tjusningen med bandy med ett något äldre fotografi).

Ett dygn senare sitter kylan fortfarande kvar i kroppen.

 

Publicerat i Idrott | Märkt , , | 2 kommentarer

Perspektiv

IMG_4771Det är någonting med nyhetsrapporteringen som skaver.

2015 framstår på många sätt som ett riktigt uselt år: kriget i Syrien, flyktingströmmar, oroligheter på många håll i världen,  terrordåden i Paris etc.

Men det finns också ljuspunkter som aldrig hamnar på några löpsedlar, men som är värda att ha i tanke.

Aldrig har så få människor levt i fattigdom. Antal barn som inte kan gå i skola har aldrig varit färre.

Barnadödligheten sjunker. Jämfört med 1990 har den halverats. Nästan sju miljoner barn som inte hade överlevt 1990, klarade sig 2015.

Insatserna mot ebola (bland annat ett nytt vaccin) har gjort den befarade dödligheten  mycket lägre än befarat. Polio tycks vara på väg att försvinna, och det var en sjukdom som ca 350 000 människor dog i 1988.

Det finns 125 stater i världen som (visserligen med en ganska vid definition) skulle kunna betraktas som demokratiska, vilket är fler än någonsin. Toleransen mot homosexuella verkar öka.

The Atlantic skrev en artikel om detta i slutet av förra året (kan läsas här). Deras slutsats är att ”the world is better-educated, better-fed, healthier, freer, and more tolerant—and it looks set to get richer …”.

Alla som tycker att 2015 var ett riktigt skitår har goda argument för det.

Lite trösterikt ändå att året, för de allra flesta jordinvånare, antagligen var det bästa i världshistorien.

 

Publicerat i Politik | Märkt , , | Lämna en kommentar

Minnen av Åsa

IMG_4768På nyårsdagen för två år sedan kom beskedet att Åsa var död. Det var inte oväntat, men kom ändå som en chock.

När en ung människa som står mitt i livet, 37 år, plötsligt är borta finns så lite att säga.

Jag har tänkt en hel del på Åsa under de här mellandagarna, eftersom jag jobbar med en text (om tjänstemän och europeisering) som hon borde ha fått skriva.

Åsa var både skicklig och självständig som forskare. Hon sökte sina egna vägar, skapade egna nätverk, samarbetade med många och hade en drivkraft som få andra.

Hon var en engagerad och omtyckt lärare. In i det sista rättade hon tentor och undervisade.

Hon var mitt uppe i sin forskargärning när hon dog, så det var en del av framtiden som gick förlorad.

Allt som hon skulle ha åstadkommit: oskrivna böcker och artiklar, ohållna föredrag och seminarier, samtal som aldrig blev av.

En norsk kollega skrev så här när han fick beskedet: ”Jeg husket henne som en positiv, glad og god kollega.”

Och saknaden som alla vänner och kollegor erfar är förstås ingenting jämfört med den som finns hos hennes familj och de allra närmaste.

Det är två år sedan Åsa dog och jag kommer alltid att minnas henne med värme: som nyfiken, glad, energisk, engagerad och som en god kollega.

 

Publicerat i Forskning, Varjehanda | Lämna en kommentar