Vissnandets glädje

IMG_0370Jag ser i Dagens Nyheter att Svante Beckman är död.

När jag gick forskarutbildningen höll han ett seminarium som jag fångades av, kanske mer än något annat som jag bevistade under den tiden.

Det handlade om hur man i historien hade tänkt på framtiden, och vilka konsekvenser det kom att få.

Seminariet var intressant, och Svante utstrålade nyfikenhet och öppenhet.

”Framtiden ordnar nuet. Vår uppfattning av dagens situation bestäms i viss mening av vilken framtid vi tror att den är förhistorien till” (Långt borta och nära, utgiven av Sekretariatet för framtidsstudier)

Vi träffades sedan sporadiskt. Han ville att jag skulle skriva ett kapitel i en antologi åt Maktutredningen, men jag hade inte utrymme för det då.

När jag ledde ett forskningsprogram om kulturpolitik för ett knappt decennium sedan sågs vi igen … han var med och kommenterade en del texter.

Nu är han död. Jag är glad att jag sa till honom hur viktigt det där seminariet var för mig. Frid över hans minne.

I begravningsannonsen finns en underbar dikt som han själv har skrivit. Den är publicerad i diktsamlingen Ålderdomsbrott  som kom ett par år innan hans död.

När bladen brinner

forslas åldringarna ut i skogen

för att gå en kurs i vissnandets glädje

På vägen hem

skrålar de ”närmare Gud till dig” för full hals

och kastar överblivna bullar på varandra

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

Öland

IMG_0270Tävlingen om vilken som är den bästa ön i Östersjön – Gotland eller Öland – har i sommar resulterat i mycket roliga samtal, men är egentligen inte särskilt meningsfull.

Båda vinner.

Maria och jag drog till Öland i några dagar i förra veckan … förberedde oss med hjälp av en lista på smultronställen från vännen David (som brukar hänga på ön).

Vi åkte norrut till naturreservaten runt Långe Erik: Trollskogen och det vidunderligt vackra Neptuni åkrar, det senare ett klapperstensfält som fick sitt namn av … ja, vem tror ni … Linné förstås.

Från Neptuni åkrar kan man se Blå Jungfrun (bilden nedan till vänster).

Vi åkte den vackra kustvägen ner från Djupvik till Äleklinta, besökte Rosendal som är en väl bevarad järnåldersby.

IMG_0203Vi åkte söderut till Capellagården och Mörbylångdalen ner till Långe Jan och fågelstationen i Ottenby. Häftig natur, kor som promenerade i vattenbrynet, massor av fåglar och några sälar som hördes grymta ute i vattnet.

Bästa fik på resan: Söders bönor i Mörbylånga måste nog vara det bästa på ön. Lagom ”edgy”, om det finns något som samtidigt både kan vara lagom och ”edgy”.

Bästa mat: Fiskrestaurangen i Kårehamn på östkusten (vi missade/undvek att äta de ölandska kroppkakorna).

Bästa kultur: Innan vi åkte hem besökte vi Vida konsthall och museum i Halltorp, lockade av Bertil Valliens unika, mästerliga glasskulpturer.

Bästa bad: Inget bad på Öland men på vägen ner bodde vi en natt på Söderköpings Brunn och nyttjade deras spaanläggning. När det är så varmt i vattnet som det var i spabassängerna kan t.o.m. jag bada.

IMG_0173Bästa keramik: Formgiveriet i Lilla Brunneby på av Öland . Köpte två snygga kaffemuggar av keramikern PG Olsson.

Mest udda kultur: Stagnelius föddes i Gärdslösa … så vi såg till att ta vägen förbi den byn. Såg vackert ut, så det kan inte vara den som gjorde honom så deppig.

Bästa ressträcka: Vägen från Ottenby upp till Gårdby på sydostkusten, med Alvarets hedlandskap på ena sidan och strandängarna mer mot Östersjön på den andra (dessutom lika folkglest som på sydöstra Gotland).

Det sämsta med Öland är trafiken … särskilt gäller det vägen från Färjestaden och norrut. Strid ström av bilar och husbilar och ofta tidsödande att komma upp på vägen ifall man har gjort en avstickare.

Men man bör kanske inte klaga på att många tar bil till Öland när man själv har tagit bil till Öland.

Publicerat i Kultur, Varjehanda | Lämna en kommentar

Hummelbos, Egypticus och en smula pirrvitt

IMG_0007Tillbaka i Uppsala efter halvannnan vecka på Gotland. Fina dagar. Vi har nästan exakt gjort det som vi brukar.

Så, här är årets Gotland:

Bästa plats: Hummelbos i Burs där vi bodde större delen av tiden. Vi lånar varje år ett hus av Henrik (den så kallade ”snickarboden”, bilden till höger)). Lummig trädgård och underbart att varje dag kunna promenera genom änget ner mot Bandelundaviken.

Bästa bageri: Bosarve Bageri i När, en kort resa från Hummelbos. Förutom det goda matbrödet kan man köpa olika varianter av pirrvitt (småkaka på gutamål).

IMG_9947Bästa semesterläsning: Christoffer Karlssons Hallandssvit kan rekommenderas. Mycket läsvärda kriminalromaner (GW Persson-certifierade).

Bästa fotboll: många bra matcher har det blivit i EM … bäst hittills var Tyskland mot Danmark. Jag har tippat Frankrike mot England i final. Skönt hursomhelst att slippa ångesten med Allsvenskan ett tag.

Bästa mat: Kanske galetten på Ett litet Creperi i Stenkyrka, möjligen i konkurrens med köttbiten från Ejmunds Gård på Strandakars Restaurang.

Bästa uteblivna besök: Visby … det var Almedalsvecka så vi höll oss på avstånd från rosévin och seminarier.

Bästa shopping: Maria hittade snygga tallrikar i Ala Temperahuset … där vi också träffade några Gotlandskändisar. Andra mer eller mindre nödvändiga köp: smörknivar, tvål och ullstrumpor.

Bästa ornitologi: precis som förra året ”hörde” jag en sommargylling i Hummelbos, men priset får ändå gå till havsörnarna som vi såg på Grötlingboholme.

Bästa utflykt: det årliga besöket hos ”tanterna i Lye”, som är måttligt intresserade av att göra sig till men har ett suveränt fikabröd.

Bästa familj: trevligt midsommarfirande tillsammans med många Blomgrenar i Lickershamn … med fin kvällspromenad längs raukar och klintar, goda tårtor (bakade av Tilia) och – faktiskt – riktig dans kring midsommarstång.

IMG_9812Bästa kyrka: Elingshems ödekyrka var fin men det får nog ändå bli den lilla medeltidskyrkan i Anga, i trakterna av Katthammarvik. Plundrad av ryssarna 1717, men med fina bevarade kalkmålningar.

Roligaste upptäckt: att den där Egypticus som sägs ha huggit sten till en massa gotländska kyrkor under 1300-talet inte alls har något med Egypten att göra. En svensk konsthistoriker, Johnny Roosval, namngav gotländska stenmästare efter vilka associationer som han själv fick när han såg deras verk. Så någon kallas nu Egypticus, någon Byzantinos och någon Hegvald.

Bästa rauk: Jungfrun. Gotlands högsta … finns i naturreservatet vid Lickershamn.

Bästa plats: Närsholmen … alltid är det ju så. Och i år blommade blåelden när vi var där, vilket gladde mig ända till Patrik i Malmö påpekade att blåeld faktiskt är en invasiv art (vet fortfarande inte vad jag ska göra av den informationen).

Jobbigaste resan: bilfärden från färjan i Nynäshamn till Uppsala … under dagarna på Gotland hade vi nästan helt förskonats från regn, men nu fick vi igen hundrafalt.

Publicerat i Varjehanda | Lämna en kommentar

Vimmerby

IMG_9505När jag nyligen fyllde jämnt fick jag som en present två dagar i Astrid Lindgrens värld tillsammans med barn och barnbarn

I förra veckan blev det av och det blev två mycket fina dagar i Vimmerby.

Barnbarnen är fyra till antalet och i åldrarna (snart) 3 till 6. Flora, Olof, Albin och Arthur känner varandra väl och tycker om att hitta på saker tillsammans.

Och nu kunde de promenera runt och titta på föreställningar med Emil, Pippi, Madicken, Skorpan och Jonatan Lejonhjärta, prata med skådisarna och vandra runt i Villa Villekulla, Mattisborgen och i andra uppbyggda miljöer.

Vi hade hyrt två stugor precis i anslutning till attraktionerna. Maria och jag bodde i den ena och de andra sju delade på den andra (inte så rättvist kanske?) … och det var frukost hos oss.

IMG_9483Linnea fixade dagsprogrammen (dvs. bestämde vad vi skulle se och när), Micke inhandlade allt vi behövde till frukostar och Jon hade fullt sjå med att hålla reda på Arthur.

Allt blev mycket lyckat. Barnen älskade det liksom (eftersom barnen älskade det) de vuxna.

Astrid Lindgrens värld kan verkligen rekommenderas, och för barn i alla åldrar. Kanske gör vi om det ett annat år.

Publicerat i Kultur, Varjehanda | Lämna en kommentar

Valet

IMG_9232Som vanligt var det lite högtidligt att gå och rösta.

TV:s valvaka var dock påfrestande att följa. Det tjoades friskt och viftades med flaggor, fast ingen kunde riktigt vara säker på att den tidiga vallokalsundersökningen stämde.

Jag gick ett tag över och kollade EM i friidrott istället, där det fanns resultat att förhålla sig till.

Jag hade i förväg gissat att alla partier skulle kunna presentera sig som framgångsrika, men så blev det inte. Sverigedemokraterna blev – glädjande nog – de stora förlorarna.

Jämfört med det förra EU-valet gick det bra för socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet … och dåligt för centerpartiet, kristdemokraterna och sverigedemokraterna.

Man kan väl anta att det låga valdeltagandet missgynnade SD, men nog kommer det också att tänkas en del i partiet på hur gynnsamt Tidö-samarbetet har varit.

Regeringspartierna skrapade ihop knappt 28% av rösterna, mot knappt 50% för de rödgröna (räknas centern in i oppositionen fick den 57% av rösterna).

EU-valet kommer säkerligen att få återverkningar på den nationella politiken. Klimatfrågan uppfattas uppenbarligen som viktigare av medborgarna än av regeringen.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

A room with a view

IMG_9197Det är lätt att bli förälskad i Italien. Nu har det hänt … igen.

Jag har varit en knapp vecka i Toscana med Vetenskapsrådet. Strategimöte på European University (EUI) i Florens. EUI är ett underbart ställe att vara på som forskare och doktorand.

Mycket seriöst (vill bara slå fast det). Intensivt arbete under några dagar, men jag hade också tid att njuta av miljön uppe i Fiesole.

Jag hann inte med konsten och trängseln i centrala Florens den här gången. Maria och jag var där tillsammans i höstas, så det gjorde inte så mycket.

Innan vi hade våra möten i Florens såg jag ändå till att få ett par dagar i vackra Siena.

Torget och katedralen är de stora magneterna i staden och båda är värda en lång omväg, men det var annat som jag blev mest förtjust i.

IMG_9137För det första, trattoriorna och caféerna … särskilt dom som låg några kvarter bort ifrån centrum.

För det andra, de vackra gränderna (bilden ovan). Fick tips om dessa av någon som hade bloggat om sina favoritpromenader i staden.

För det tredje, utsikten från mitt hotellrum (bilden till vänster). Tak och tegelpannor i terrakottafärger (förutom duvor bodde det en gulhämpling där på taket).

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Videre non ageri

Skärmavbild 2024-03-22 kl. 21.13.41Att synas men inte verka, har varit min uppgift i fyra dagar: två förra veckan och två den här.

Som medlem i Ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap hos Vetenskapsrådet, har jag varit observatör i ett par av de grupper där forskare sitter och bedömer andra forskares forskningsansökningar.

Peer review, kallar vi det. Kollegial granskning.

Jag ska observera så att allt går rätt till i beredningen och eventuellt se vad som skulle kunna göras för att framöver förbättra processerna.

Det är lite frustrerande att inte få ha någon åsikt och delta i diskussionen kring projekten, men så är systemet riggat. Jag ska enbart observera … vara en ”fluga på väggen”.

Mötena på våren är sållningsmöten. Grupperna väljer ut vilka projekt som ska vara kvar till höstmötet då det bestäms vilka projekt som får pengar.

Konkurrensen är stenhård. I år är det fler ansökningar än det brukar vara, men lika mycket (eller lika lite) pengar.

Under senare år har drygt ett av tio projekt inom humaniora och samhällsvetenskap fått pengar, så på en glad har det gått nio ledsna.

Publicerat i Forskning, Politik | Lämna en kommentar

Sångarkväll

IMG_909725 grader i Uppsala när klockan är halv åtta på kvällen. Promenad i omgivningarna.

I Stadsskogen kryllade det – förutom trastar och finkar – av grönsångare.

Jag gick sedan ett varv runt den närliggande Ekebysjön. Sothönorna har små punkiga ungar som simmar omkring (för dålig kamera för att göra dom rättvisa).

Annars var det ljudligt med andra sångare: sävsångare, törnsångare, gransångare, lövsångare och kärrsångare.

Igår hörde jag näktergalarna nere vid Hågaån.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Uppsala 23 maj

IMG_9083Vad händer i den lilla storstaden Uppsala?

Klockan 7 i morse började dom skjuta med kanon. Doktorspromotion i två dagar och då är det salut från kanonerna vid slottet.

Jan Emanuel från skojarpartiet Folklistan har fått en saftig parkeringsbot. Han hade i samband med ett valmöte parkerat sin orangea Lamborghini utanför en bar på en gågata. Men han var glad ändå.

I Karolinaparken finns ett litet tältläger med demonstranter för ett fritt Palestina. De vill att universitetet ska bryta förbindelserna med israeliska universitet.

Ikaros (statyn) har som synes fått en Palestinaflagga.

Magnussons restaurang vid ån har gått i konkurs och istället finns där nu restaurang Elvira. Samma familj är ägare, så konkursen verkar mest ha gått ut på att slippa betala skatt och att få staten att betala de anställdas löner ett tag. Flera skojare.

Det pågår en intensiv diskussion om den kommunala folkomröstning som ska ske i samband med Europavalet i juni. Alla är inte överens om vad folkomröstningen egentligen gäller.

Det finns en ny bro över Fyrisån (Tullgarnsbron), vilket har lett till att en av de andra broarna (Islandsbron) har stängts av för biltrafik. Fast bilarna kör där ändå.

”Ulf Kristersson och KD-ledaren Ebba Busch måste förr eller senare välja mellan Johan Pehrson och Jimmie Åkesson” , skriver den liberala lokaltidningen (UNT) på sin ledarsida apropå SD:s trollfabrik.

Pehrson har också ett val … men kanske enbart ett till.

Postnord kommer att ta bort Pelle Svanslös-brevlådan på Övre Slotts … ett dråpslag mot Uppsalas kultur och historia menar många (åtminstone en av stadens Pelle Svanslös-guider).

Och sedan var det visst totalstopp (elfel) ett tag för tågen mellan Uppsala och Stockholm.

Publicerat i Varjehanda | Lämna en kommentar

Har man tagit fan i båten får man ro honom i land

img_2635Liberalerna vill begrava frågan om det anonyma hetsandet från Sverigedemokraterna i en offentlig utredning.

”Människor i mitt parti är skitförbannade över alla partier som ägnar sig åt falsk flagg … ”, säger Johan Persson. Som om partierna vore lika goda kålsupare.

Men inget annat parti än Sverigedemokraterna använder trollkonton och inget annat parti ägnar sig åt att smutskasta och hota som Sverigedemokraterna gör.

Sverigedemokraterna är inte – och har aldrig velat vara – ett normalt parti av det slag som kollegorna i regeringen så gärna skulle önska att det var.

Och det är som Amanda Sokolnicki skriver i Dagens Nyheter: ”Åkesson har förklarat krig – och Kristersson kapitulerar omedelbart”.

Det finns nog ingenting som Sverigedemokraterna nu kan säga och göra som skulle få regeringspartierna att på allvar säga ifrån.

Tidösamarbetet kommer förmodligen att hålla ända till dess att Sverigedemokraterna uppfattar sig tjäna på att det bryts upp.

Jag kan tänka mig att de kommer att hitta någon anledning att lämna något år innan nästa val.

Då kan de undvika att ta ansvar, ta åt sig äran av att ha flyttat politiken åt höger och hävda att de hade velat gå så mycket längre.

Publicerat i Politik | Lämna en kommentar