Krig som metafor?

IMG_4814I DN idag intervjuades FRA-chefen Dag Hartelius.

Denne uppges ha sagt ”Vi bedriver ett krig på tre fronter”.

I idrott brukar man ju säga att det är bra att ”kriga lite”, men då är det bildligt talat.

Metaforiskt, ungefär som ”livets höst” och ”hon går en ny vår till mötes”.

Livets höst är en sinnebild för ålderdom. Att gå en ny vår till mötes symboliserar framtidshopp.

Men att bedriva ett krig ger en bild av … att bedriva ett krig.

Den som är chef för en verksamhet i försvarsmakten bör nog uttrycka sig på annat sätt.

Kanske gjorde han det. Kanske var det bara DN:s journalist som tyckte att det var en fräsch rubrik.

 

Publicerat i Politik | Märkt , , | Lämna en kommentar

Armlängds avstånd (igen)

IMG_4443Tage Erlander sa en gång apropå kulturpolitik att den måste bedrivas på armlängds avstånd. Politiker skulle inte lägga sig i medborgarnas själsliv.

Konst kan väcka starka känslor. Jag har skrivit tidigare om Erik Krikortz DDR-kitschiga markvärmecentral i Carolinabacken i Uppsala.

Igår var det debatt i fullmäktige. Upsala Nya Tidning rapporterade.

Erlandertraditionen (eller för den delen en liberal tradition) verkar inte vara särskilt stark hos alla partier i Uppsala.

Moderaterna vill att konst placerad på Uppsalas paradgata ska ” … representera Uppsalas kärnvärden, inte vad en enskild konstnär tycker”.

Centerns kommunalråd, Stefan Hanna, tycker att det är tveksamt om kommunenn överhuvudtaget ska acceptera konceptuell konst.

Kristdemokraterna vill att konstverket ska omgärdas med taggtråd.

Sverigedemokraterna vill att konst som finansieras med skattemedel ” … ska uttrycka harmoni och vara estetiskt tilltalande”. Partiets förespråkare anser att Krikortz verk är ”sinnessjukt”.

Enligt UNT säger sig dessa fyra partier ” … värna konstens frihet, med några viktiga förbehåll; det ska inte gälla konst i det offentliga rummet och inte om den finansieras med skattemedel.”

 

Publicerat i Kultur | 1 kommentar

The Sun Also Rises

IMG_4812Tänkte att jag skulle läsa Hemingway. Jag minns att jag var förtjust i några av hans böcker när jag var lite yngre.

Hemingway fick Nobelpriset i litteratur samma år som jag föddes.

Jag tror knappast att Hemingways skenbart okomplicerade texter skulle ha fallit dagens Nobelkommitté i smaken.

Han skrev inte mängder av böcker, och publicerade enbart sex romaner under sin livstid. Det är fullt möjligt att läsa alla under några veckor (och samtidigt jobba).

Det dricks en hel del i romanerna. Svenska nyöversättare skulle också få betydande problem med sexism och rasism.

När jag nu läser dem igen tycker jag bäst om Fiesta, The Sun also rises (Och solen har sin gång), som handlar om livet i Paris för ”the lost generation”, fiske i Pyrenéerna och tjurfäktning i Pamplona.

Sparsmakad prosa, mycket är underförstått (det brukar kallas för iceberg-theory) och ofta är det påfallande bra dialog.

Till exempel den här ordväxlingen mellan Jake (som är Hemingways alter ego) och Brett (den kvinna som han älskar men aldrig kan få):

“I thought you weren’t going to ever talk about it.”
”How can I help it?”
”You’ll lose it if you talk about it.”
”I just talk around it. You know I feel rather damned good, Jake.”
”You should.”
”You know it makes one feel rather good deciding not to be a bitch.”
”Yes.”
”It’s sort of what we have instead of God.”
”Some people have God”, I said. ”Quite a lot.”
”He never worked very well with me.”
”Should we have another Martini?”

 

Publicerat i Kultur | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Déjà vu

IMG_4809Tåget 17.01 från Centralen mot Uppsala ställdes in, så 17.11-tåget är proppfullt.

Trötta kvinnor och män lutar sig mot det som finns att luta sig emot, och tittar ner i sina mobiler.

Ingen information i högtalaren om varför det blev så här.

Den vanliga informationen om plattformen i Märsta ropas ut. Den är inte lika lång som tåget, så den som ska gå av i Märsta bör undvika de sista två vagnarna.

Varför förlängs inte plattformen i Märsta?

Ingen kommer för att kolla biljetter. Kanske beror det på att det så trångt att det knappast går att ta sig fram genom tåget.

Jag tillhör de lyckligt lottade som har sittplats. Av en händelse sitter jag och läser en text om Trafikverkets tillkomst. Den är från 2010.

Ett citat fångar uppmärksamheten: ”Bakom en till synes byråkratisk omstrukturering gömmer sig en unik möjlighet”.

Alla möjligheter verkar finnas kvar.

 

Publicerat i Varjehanda | Märkt , , | Lämna en kommentar

Blågult

IMG_4804Oxford University Press har givit ut en Handbook of Swedish Politics. Jon Pierre i Göteborg har hållit i trådarna.

Boken innehåller ett femtiotal kapitel om allt som sveofiler kan tänkas vara intresserade av.

Själv har jag bidragit med två kapitel (båda skrivna tillsammans med Göran Sundström): om styrning och  om europeisering.

En handbook är, enligt Websters ordbok ” … a book capable of being conveniently carried as a ready reference”.

Boken väger ett par kilo, så ”conveniently carried”  är väl att ta i. Men den står snyggt i bokhyllan. Jag hade dock föredragit ett annat omslag.

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Överkokta små fiskar

IMG_4799Seminarium idag i Regeringskansliet om den nya tillitsbaserade styrningen som regeringen säger sig eftersträva.

En av våra masterstudenter på Södertörn hade ordnat seminariet inom ramen för sin praktik.

Statssekreteraren i Utbildningsdepartementet inledde. Han använde samma citat av Lao Tsu som jag också ibland gör:

”Govern a great nation as you would cook a small fish. Do not overdo it”

Sedan pratade jag någon timme om regeringens styrning, och utan att hänvisa till kinesisk visdom den här gången.

Efter mig berättade två tjänstemän från Finansdepartementet om regeringens förvaltningspolitik. Budskapet var att styrningen nog redan är tillitsbaserad.

Avarter i form av detaljstyrning skulle förstås undvikas, men sådana problem fanns nog mera i kommuner och landsting än i staten.

Ni minns kanske att styrningen av välfärden var en viktig fråga i valrörelsen 2014. Stefan Löfven pratade om att man skulle ”låta proffsen vara proffs”.

IMG_4801Den nytillträdde ministern, Ardalan Shekarabi, deklarerade efter valsegern att:

”De senaste decenniernas styrning, som inspirerats av det som brukar kallas New Public Management, har lett till en ökad administrativ börda och att yrkesprofessionernas roll försvagats.”

Förväntningarna vara kanske inte höga, men de fanns där. Kanske skulle fiskarna ändå kokas lite mer varsamt framöver.

Men, ifall vi redan har en tillitsbaserad styrning och  problemen egentligen finns i kommuner och landsting, behöver förstås inte den statliga politiken förändras.

Vi fär väl se vad som händer framöver. Mer kontinuitet än nyorientering måste nog vara  grundtipset.

Jag fick en praktfull bukett med blommor för besväret: liljor, nejlikor, anemoner, rosor, ranunklar och en del annat ännu oidentifierat.

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Hemingway

800px-ErnestHemingwayNyligen var det en såndär dag då jag kom hem, sjönk ner i fåtöljen och tänkte ” … jag skulle nog behöva en drink”.

Det här skulle ha kunnat vara en följd av en lång och  jobbig arbetsdag. Eller att tågen hade blivit försenade av ett signalfel i Älvsjö. Kylan kanske allvarligt hade påverkat omdömet.

Fast förmodligen inte.

En mer sannolik förklaring är att jag har läst mycket Hemingway på sista tiden.

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Polacksbacken

IMG_3751Föreläste på Lantbruksuniversitetet Ultuna idag: Institutionen för stad och land. Om Governing-boken (jag ska snart trycka upp en ”on tour”-tröja).

Kom äntligen nära Polacksbacken, som jag länge (sedan jag först hörde platsen nämnas i Strindbergs Röda Rummet) trodde var ett ställe där några polacker hade gjort storverk (eller möjligen fuffens).

Sedermera har jag fått reda på att tonvikten i namnet ska ligga på första stavelsen. Jag blev utskrattad för min fadäs att betona den andra (eftersom jag trodde att det hade med polacker att göra).

Historiskt har jag förmodligen rätt. Det här är ett område där det har funnits trupp från Polen. Kung Sigismund, Johan III:s son och Gustav Vasas sonson, blev krönt 1594 i Uppsala, och hans knektar höll säkert ibland till i dessa nejder.

Det känns som att de annars ganska traditionsmedvetna uppsaliensarna inte riktigt vill kännas vid att vi hade en polsk kung på tronen.

 

 

Publicerat i Varjehanda | Lämna en kommentar

Näckens polska

IMG_4785Jag har skrivit förut om konstbråket i Uppsala kring Erik Krikortz DDR-dekorerade värmecentral vid Karolinabacken. Den lilla huset är numera försett med en del förklarande texter (ett slags disclaimers).

I morse i det lätta snöfallet gick jag förbi Bror Hjorts Näckens polska som står framför stationshuset. Det är en sex meter hög skulpturgrupp som uppfördes 1967. Då blev det också bråk.

Bror Hjort ville att vi under vår korta stund på jorden,”… liksom det dansande paret på skulpturens topp skulle känna livets dans i dess eviga cirkelrörelse genom generationerna”.

Det som mest diskuterades, då det begav sig, var dock knappast detta utan den nakna kvinnan och den nakna mannen, och särskilt den senares praktfulla könsorgan.

Det råder dock inte någon sedvanlig könsmaktsordning i form av undergiven passivitet hos kvinnan, hävdar kommunen i ett roande försök att undvika felaktiga tolkningar (här är informationsbladet).

”Näckens penis halvslokar och ansiktsuttrycket är snarare hjälplöst underställt naturens obändiga lagar än ett uttryck för manlig dådkraft”.

 

Publicerat i Kultur | Märkt , , | Lämna en kommentar

Dead end street (1966)

220px-Dead_End_Street_coverTV visade nyligen ett sevärt program om året 1966 (finns på SVT Play).

Programmet innehöll den famösa utfrågningen av Erlander (om bostadsbristen), Ulla Lindströms avgång, Dylans besök i Stockholm, den underbara kvällen på Operan med Martin Luther King och Harry Belafonte och inspelningen av Troells Här har du ditt liv. Och en hel del annat.

Musiken som åtföljde inslagen var bland annat Simon & Garfunkel, Cream och Dylan. Tyvärr hade programmakarna försummat den bästa låten från 1966: Dead End Street med The Kinks.

Dead End Street släpptes som en singel i november. The Kinks gjorde också en tidig variant av en musikvideo (titta på den här).

Tekniskt inte lika fulländad som senare videos, men en ganska charmig blandning av socialrealism, popgruppsromantik och slapstick. Typisk för Ray Davies.

 

Publicerat i Kultur | Märkt , , , | 1 kommentar