Idag blev jag intervjuad av ett par tjänstemän från Ekonomistyrningsverket (ESV). De ville ha synpunkter på den ekonomiska styrningen av statsförvaltningen.

Syftet med styrningen är förstås att se till att offentliga resurser används på ett ändamålsenligt sätt.

Men kan man lita på att allt arbete med att styra, kontrollera och redovisa som sker idag verkligen leder till en effektivare förvaltning?

Vilket värde har egentligen alla införda styrprocedurer? Handlar det inte mest om att göda administrationssamhället?

Möjligen funderas det på sådana frågor i Regeringskansliet. Ekonomistyrningsverket har i alla fall nyligen fått ett uppdrag att utreda dagens ekonomiska styrning (därav intervjun).

Eftersom ESV sköter reglering och utvecklingsarbete och har varit drivande i regleringen av området, kan man väl gissa att det som efterfrågas inte är något radikalt ifrågasättande.

Som det brukar heta nuförtiden, kommer det nog mera att handla om att ”skruva på systemet” än att tänka i nya banor. Men vi får väl se.

Min uppfattning är att mycket av det som kallas ekonomisk styrning – och som ESV administrerar – kraftigt skulle kunna reduceras.

Myndigheter behöver ha oklanderlig ordning på räkenskaper och koll så att inga oegentligheter sker, men dagens standardiserade reglering av hur resultat ska redovisas, hur intern styrning och kontroll ska utformas etc. skulle man nog klara sig utan.

Således, avreglering. En eller annan förordning skulle behöva mönstras ut. Istället skulle resurser kunna satsas på att förbättra styrningen på riktigt.