Vi såg Julius Caesar på Uppsala Stadsteater igår. Teatern verkar ha anpassat sig efter det moderna medialandskapet.

Precis som senast på Dramaten (Linje Lusta) får man följa karaktärernas minsta ansiktsrörelser på stora skärmar ovanför scenen. En kamera följer karaktärerna.

Här fanns det ännu flera skärmar, och allsköns scentekniker och sufflörer promenerade runt på scenen fullt synliga för publiken.

Det funkade bra … hög intensitet och närvaro. Välspelat. DN:s recensent tyckte att skärmarna tog över, men jag tyckte nog inte det.

Det rinner mycket blod och de flesta karaktärer är döda när pjäsen är slut, men så är det ju också en tragedi av Shakespeare.

Allt det moderna till trots, Shakespeares text är ändå kärnan i föreställningen.