Ibland är det konstigt hur det kan bli inom vetenskapen.
Inom organisationsforskning har vi friskt lånat in teorier och begrepp från andra discipliner, t.ex. från sociologi. Ett exempel är det som kallas nyinstitutionell teori.
Jag ska här inte fördjupa mig i teorins innehåll, men under 1990-talet kan man säga att organisationsteorin på bred front påverkades av den sociologiska instisutionalismen.
Från att ha varit en ganska perifer inriktning blev den sociologiska institutionella teorin etablerad som en av de viktigaste, kanske t.o.m. den viktigaste inriktningen inom organisationsforskningen.
Så är det nog fortfarande även om den förstås har hunnit att knoppas av i många olika riktningar, alla med sina egna hjältar och koder.
Igår var jag på en disputation i sociologi. Författaren angav att nyinstitutionell teori var ett av de två huvudsakliga teoretiska perspektiv som hon använde sig av (det andra var fältteori, dvs. mest Bourdieu).
Två grejer var lite egendomliga med detta.
Det ena var att det inte i avhandlingen fanns några referenser alls till den utveckling av den nyinstitutionella teori som har skett under senare decennier, och detta trots att det där finns mycket som skulle kunna ha varit användbart.
Det andra – och kanske än mer förvånande – är att den nyinstitutionella teori inom sociologin som (vi) organisationsforskare en gång imiterade inte längre verkar existera.
De referenser som nu – på 2020-talet inom sociologi – görs till nyinstitutionell teori är inte de som var centrala i sociologin i början av 1990-talet, och som var de som då imiterades.
Man talar ofta i positiva ordalag om att olika teoretiska fält kan korsbefrukta varandra, och så har jag nog ofta tänkt kring det som lånades in från sociologin.
Men kanske är det lite mer komplicerat.
Samtidigt som vi inlånare har förvandlat och (skulle en del säga) delvis fördärvat det som vi lånade in, verkar den som lånade ut helt enkelt ha glömt vad det var som den lånade ut.
Disputationen ägde rum i närheten av det som PC Jersild en gång beskrev som Babels Hus (dåvarande Huddinge Sjukhus). Jersild var inspirerad av berättelsen i Bibeln om människorna som ville bygga ett torn som skulle räcka ända upp i himlen.
Guds reaktion blev att han skapade “ … förvirring i deras språk, så att den ene inte förstår vad den andre säger”.
Vi masade oss iväg på bio igår kväll.
Dråpligt humoristiskt ibland… man skrattar gott åt de korkade rikingarna. Pengar spelar dock inte så stor roll när deras värld går under.
Vi var på Dramaten igår och såg Linje Lusta (eller A Street Car Named Desire som den heter i original).
Williams pjäs spelades på Broadway 1947 och ett par år framåt med Marlon Brando i rollen som Stanley.
Vi satt på nyårsaftonskvällen och försökte tänka ut vad som hade varit mest minnesvärt under det gångna året.
Bästa initiativ: jag kastade ut granen innan den hade hunnit börja barra alltför mycket (den var ändå superfin i knappt två veckor).
Man kanske ska gå på så många muséer som möjligt innan entréavgifterna återkommer.
Lena Lervik arbetar i lera och ofta med med teman om moderskap och fruktbarhet. Jag hade inte blivit förvånad att hitta någon av hennes skulpturer i en gotländsk medeltida kyrka. Mjukt och avrundat.
Det blir en fin blandning av stilar. Lite extra kul var det med en guidad visning. Vi råkade komma förbi när en sådan startade.
Maria vill så här i julstöket alltid lyssna på julsånger med Frank Sinatra.
Det råder osäkerhet om klimatpolitikens status sedan den nya regeringen (genom att lägga ner miljödepartementet) markerade att klimat- och miljöpolitiken ska ses som underordnad näringspolitiken.
Mycket behöver förändras, skriver Statskontoret, ”… om regeringen vill få genomslag för klimatfrågan i sin samlade politik”. Notera att man skriver ”om”.
Abstinensen kommer väl snart att slå till. VM är över, och det är några månader innan Allsvenskan sätter igång.
Trots protester mot migrantarbetarnas villkor och brister i mänskliga rättigheter, tvingas man nog konstatera att turneringen blev en marknadsföringsframgång för Qatar.
För några år sedan fick jag för mig att läsa alla August-nominerade i kategorin skönlitteratur.
Nyligen firade vi Förvaltningsakademins första 10 år med en välbesökt konferens på Södertörn.
Forskarna som har skrivit är hemmahörande i olika ämnen: offentlig förvaltning, statsvetenskap, organisationsteori, företagsekonomi, sociologi, offentlig rätt … men där finns också språkvetare och historiker.
Blyerts och blad 