Blyerts och blad

Dagens Nyheter skriver idag om behovet av ett etiskt regelverk inom välfärden (sjukvården, äldrevården och skolan).

Etiska regler ska se till att marknadsaktörer inte beter sig som marknadsaktörer kan förväntas bete sig.

Ett exempel som lyfts fram är företaget Kry som strävar efter att lista patienter med relativt begränsat vårdbehov. Lyckas de med det tvingas vårdcentraler där många patienter med stort sjukvårdsbehov är listade att skära ned.

Ett annat exempel är skolor som strävar efter att locka till sig elever som kommer från understödjande socioekonomiska miljöer, och som väljer bort barn som är mer resurskrävande.

Dagens Nyheter skriver idag att dessa aktörer beter sig som barn som utnyttjar kryphål, och inte ser till allmänintresset. De utnyttjar konstigheter i systemet till sin egen fördel.

Att kunna välja sina kunder har dock alltid varit ett framgångsrecept för företag.

Lika gärna som att kalla Kry och andra för oansvariga barn, skulle man kunna beskriva dem som innovativa entreprenörer.

Man kan måhända uppröras över att företag strävar efter att tjäna så mycket pengar som möjligt inom ramen för de regelverk som finns. Men inte borde någon bli förvånad.

Välfärden är nämligen organiserad på sätt som premierar sådana beteenden.

Det är inte dålig uppfostran som är problemet, utan en naiv organisering och reglering av välfärden.

Idag blev jag intervjuad av ett par tjänstemän från Ekonomistyrningsverket (ESV). De ville ha synpunkter på den ekonomiska styrningen av statsförvaltningen.

Syftet med styrningen är förstås att se till att offentliga resurser används på ett ändamålsenligt sätt.

Men kan man lita på att allt arbete med att styra, kontrollera och redovisa som sker idag verkligen leder till en effektivare förvaltning?

Vilket värde har egentligen alla införda styrprocedurer? Handlar det inte mest om att göda administrationssamhället?

Möjligen funderas det på sådana frågor i Regeringskansliet. Ekonomistyrningsverket har i alla fall nyligen fått ett uppdrag att utreda dagens ekonomiska styrning (därav intervjun).

Eftersom ESV sköter reglering och utvecklingsarbete och har varit drivande i regleringen av området, kan man väl gissa att det som efterfrågas inte är något radikalt ifrågasättande.

Som det brukar heta nuförtiden, kommer det nog mera att handla om att ”skruva på systemet” än att tänka i nya banor. Men vi får väl se.

Min uppfattning är att mycket av det som kallas ekonomisk styrning – och som ESV administrerar – kraftigt skulle kunna reduceras.

Myndigheter behöver ha oklanderlig ordning på räkenskaper och koll så att inga oegentligheter sker, men dagens standardiserade reglering av hur resultat ska redovisas, hur intern styrning och kontroll ska utformas etc. skulle man nog klara sig utan.

Således, avreglering. En eller annan förordning skulle behöva mönstras ut. Istället skulle resurser kunna satsas på att förbättra styrningen på riktigt.