Känner att jag borde skriva lite mer om utställningen: Nils Dardel och den moderna tiden. Fascinerande med besattheten i det nya, och av att som Dardel vilja vara en del av avantgardet.

Dardel ville vara individualist, och inte styrd av allt som begränsade och han hoppade därför på allt möjligt nytt: rayonism, kubism, symbolism, futurism etc.

Och naturligtvis hamnade han i de nya lärornas egna begränsande regler för hur man skulle vara en god rayonist, kubist, symbolist och futurist.

Mycket av det som ställdes ut på Moderna Muséet i Malmö var burleskt och lite makabert. Döden var, som sagt, ett genomgående tema. Kontrasten blev ganska stor mellan detta och de mer ”tjusiga”  – och tydligen inte helt realistiska – porträtt som han också målade.

Under sina sista år reste Dardel i Latinamerika och målade bland annat den indianska befolkningen. En del av tavlorna är väl inte riktigt sådana att de till fullo kan uppskattas idag (den till höger är ett sådant exempel). Mycket riktigt kommenteras detta också i utställningstexten, där det sägs att verket är tillkommet i en tid med andra värdegrunder än idag.

Moderna muséet ska också framöver ordna panelsamtal ” … om hur man idag förhåller sig till historiska fakta av diskutabel karaktär”. Det känns betryggande.

Nils Dardel blev 55 år gammal. Han dog 1943.

Här är en sida där man kan se stora delar av Nils Dardels produktion.