Att Norrköping i folkmun ibland kallas för Peking sägs härstamma från Sven Hedin. Denne (i sanning ärkereaktionäre) upptäcktsresande höll någon gång under 1910-talet en föreläsning om sina Kinaresor vid stadens läroverk.

Hedin sa då att Nanking betydde ” … den södra staden, ungefär som Söderköping”. Några läroverkselever frågade då vilken som var den norra staden, och fick då veta att det var Peking. Alltså Norrköping.

Kanske är det sant.

Numera kallas fotbollslaget i stan ofta för Peking. När jag växte upp gjorde vi inte det. Vi kallade laget ”Snoka” eller – helt enkelt – IFK.

”Snoka” var från början ett öknamn som supportrar till Sleipner brukade använda om IFK:arna. Sleipner var arbetarklassens lag. De välkammade läroverkspojkarna i IFK var precis som snokar, menade Sleipners anhängare. De försökte se farliga ut men egentligen var de ganska harmlösa.

Efterhand tog IFK:arna över (ök)namnet och gjorde det till sitt (smeknamn). Det är ofta en klok taktik.

Sleipner och IFK var länge stora rivaler. Sleipner var som sagt arbetarlaget, medan IFK hade grundats av pojkar vid det läroverk där Hedin en gång orerade. Läroverket heter numera De Geergymnasiet, och kallas ännu idag (antar jag) för ”Lärka”.

Det finns en alternativ förklaring till namnet ”Snoka”, nämligen att det har att göra med ”Nalle” Halldéns näsa för fotbollstalanger. IFK:s legendariske ledare lyckades under 1940- och 1950-talen snoka upp talanger runt om i landet – Gunnar Nordahl (på bilden ovan) och andra – som sedan kunde se till att IFK för det mesta vann Allsvenskan.

Det är längesedan nu. Rivaliteten mellan Sleipner och IFK finns knappast kvar. Fast jag har faktiskt en kollega som håller sin tumme när Sleipner spelar, och som verkar bekymra sig föga om hur det går för ”Snoka”.