En nyhet som måhända har försvunnit i det rojalistiska bruset är att Zito är död.

Santos-spelaren José Ely de Miranda, med artistnamnet Zito, var mittfältare i Brasiliens VM-lag från 1958,

Såhär i historiens ljus framstår det kanske som självklart att Brasilien skulle vinna VM-turneringen 1958, men det var det inte då. Brasilien var visserligen favoriter, men hade aldrig vunnit ett VM.

Det brasilianska laget hade ändå förberett sig väl inför Sverige-VM, men det hackade till att börja med en hel del i spelet. Den unge Pelé var skadad (istället spelade Mazzola, dvs. José Altafini), högeryttern Garrincha platsade inte och mittfältet fungerade inte.

Först i den sista gruppspelmatchen mot Sovjet valde tränaren Feola att sätta in Pelé, Garrincha (efter starka påtryckningar från spelarna i truppen) och Zito. Då lossnade det. Och resten är historia …

Zito anses (enligt den excellente fotbollsskribenten Brian Glanville) ha varit turneringens bäste ytterhalv, eller mittfältare om man så vill. Zito vann sedan också VM-guld med Brasilien 1962.

Brasilien spelade under både dessa mästerskap ett 4-2-4-system med Didi och Zito på mittfältet. 4-2-4-systemet hade under 1950-talet utvecklats samtidigt i Ungern (Béla Guttman) och Brasilien (Flávio Costa), och kom under 1960-talet att användas av många klubb- och landslag.

Med dagens lite tramsiga språkbruk skulle man kunna kalla Zito en riktig tvåvägs-spelare.

Zito förblev Santos trogen. Han spelade mer än 700 matcher för klubben mellan 1952 och 1967. Han blev sedan ledare, och sägs vara den som 2003 såg till att den 11-årige Neymar hamnade i Santos.

Nu finns enbart Pelé och Zagallo kvar i livet från segerlaget från 1958.