Första semesterveckan är över. Här är en ”best of”-lista från Gotland

Bästa hemkänslan: hos Henrik och Astrid i Hummelbos, en ljuvlig plats i Burs socken på östsidan av ön. Vi bor där någon dryg vecka varje år. Det har varit pandemiuppehåll i ett par år, men nu var vi tillbaka. Och så fint det är!

Bästa fornminne: Stavars hus i Burs. Nordens största långhus från århundradena efter Kristi födelse. Här hittade man vid utgrävningar romerska och arabiska mynt. Bursborna hade alltså kontakt med romarna redan när Pontius Pilatus var ståthållare i Jerusalem. I Stavgard – strax intill – hittade en skolklass på 1970-talet en skatt från vikingatiden med en massa silver och arabiska mynt (googla gärna sägnen om Stavar).

Bästa fik: som vanligt är det hos tanterna i skolhuset vid Lye. Magiska sockerkringlor men man kan ta vadsomhelst. Allt som finns där är hembakat och gott (mycket mördeg …).

Bästa kyrka: svårt val men det får bli Källunge. Från 1100-talet. Tornet och långhuset (som synes ganska kort) byggdes i romansk stil. Något århundrade därefter fick någon storhetsvansinne och byggde ett gigantiskt gotiskt kor. Denne fick sedan förmodligen kalla fötter när danskarna härjade på ön, så nu står kyrkan där som ett udda minne av historiens ombytlighet.

Bästa musik: … eller kanske inte bästa men roligaste. Vi var hos något som heter Buttlegrisen. I Buttle tillverkas kalk men där finns också grisuppfödning (Linderödsgrisar). Vi var där en kväll och käkade pulled pork och lyssnade till grisbonden som sjöng covers på gamla kända låtar. Grisbonden var en gång tonårsstjärna och tävlade i svenska mellon … då under namnet Shaking Fredrik.

Bästa utsikt: vi hälsade på några vänner som bor i en gammal väderkvarn på Sudret. Ifrån översta våningen i kvarnen var utsikten över Muskmyr fantastisk. Man förstår verkligen att ljuset där på södra delen av ön har lockat till sig konstnärer.

Bästa måltiden: den stekta strömmingen på Bakfickan vid Stora Torget i Visby är svårslagen. Störst konkurrens från Hamnkrogen i Katthammarsvik (också strömming men inlagd) och ett par middagar på den mysiga bistron i Burs (inom cykelavstånd).

Bästa glass: Guteglass: kokos & citron (Maria gillar saffran- & honungsglassen bäst).

Bästa skydd av kulturegendom: vid Stavars hus satt en skylt som man inte ser så ofta. Blå och vit och med texten: ”Kulturegendom skyddad enligt 1954 års Haagkonvention om skydd för kulturegendom i händelse av väpnad konflikt”. Kan vara bra att veta framöver.

Bästa badet: jag badar enbart om det  är +25 grader och Medelhav, men Maria plumsade i från piren i Ronehamn. Hon sa att det inte alls var särskilt kallt, men sånt prat kan man nog inte riktigt lita på.

Bästa italienskt: den sardiska tallriken på Körsbärsgården längtar man alltid till. Inte blev jag besviken i år heller.

Bästa naturreservat: som vanligt Närsholmen som är en magisk plats (och som var det innan nästan allt i folkmun började kallas magiskt). I år blommade blåelden när vi gick runt fyren. En av mina favoritplatser på jorden.

Bästa växt: jag är ganska svag för synen av stora röda vallmofält, men kanske får det ändå bli mängden av blåeld vid Närsholmen.

Bästa djur: vi såg inte men hörde kattuggleungar om kvällarna i Hummelbos. De gav sig till känna när det blev mörkt (ett par timmar) så att de jagande föräldrarna skulle veta i vilket träd de satt.

Bästa promenad: det skulle förstås också kunna vara Närsholmen, men kanske är det ändå vägen från Hummelbos ner mot viken. Det var i år också ordnat med en promenadväg genom fårhagen bort till Stavgard.

Bästa avfärd: det känns faktiskt väldigt bra att lämna ön samtidigt som Almedalsveckan drar igång i Visby.