Lite mera om skogen.

Offentligt samtal idag om makt och konflikter i skogen. Vetenskapsrådet arrangerade tillsammans med Institutet för Framtidsstudier.

Erik Westholm, professor emeritus från SLU, menade att Sverige har förlorat sin status som modelland för skogsbruk. En gång var vi landet som påstod oss (och av många uppfattades att) samtidigt kunna hantera både tillväxt- och miljökrav.

Svårare idag. Westholm pekade på två problem. Skogsbruksmetoderna som överallt används av skogsbolagen (kalhyggen och ett träslag på varje yta) klarar varken att hantera hoten mot biologisk mångfald eller klimat.

Svårt att ändra på, men Westholm tycktes optimistisk om att det önskvärda och nödvändiga framöver ändå skulle komma att förverkligas (om än alldeles för långsamt).

Framförallt verkar det vara EU-kommissionens skogsstrategi som ses som en möjlighet. EU har idag ambitioner när det gäller skogen och dess betydelse för klimat och biologisk mångfald.

Johanna Johansson, forskare från Södertörns högskola, gav en bred bild av de problem som finns. Det finns en oenighet om vad som är ett hållbart skogsbruk. Oenighet gäller såväl kunskap som värderingar. Forskningen drar åt olika håll när det gäller fråga om klimatnytta.

Många oklarheter finns, enligt henne, när det gäller makt och ansvar. Vem har rätt och göra vad, och vem har ansvar för vad. Hon pekade också, precis som Westholm, på att EU:s skogsstrategi går helt på tvärs med den svenska.

Frågorna är numera, med forskarnas ord, återpolitiserade. Och Sverige har tydligen i dagarna tillsammans med några andra länder (Finland, Österrike och Slovenien) bildat en lobbygrupp för att motverka EU:s initiativ (länk här).

Som diskussionen efteråt visade är det inte självklart hur vägen framåt skulle kunna se ut. I den diskussionen deltog representanter för stora (Billerud) och små skogsägare (genom LRF), men också journalisten Lisa Röstlund (hon som har skrivit boken Skogslandet).

Själv är jag förvissad om att skogen är ett politikområde som kommer att vara viktigt och konfliktfyllt under lång tid framöver.

Alla deltagare var övertygade att stora förändringar skulle komma att ske, och att det var viktigt med kunskap (men deltagarna var oense om vad som utgjorde relevant kunskap).

Någon av de medverkande använde ett Tranströmercitat på en av sina bilder. ”Det finns mitt i skogen en oväntad glänta som bara kan hittas av den som har gått vilse”.

Och medan jag satt där och lyssnade fick jag ett mail med avsändare ”Smålandsgran. Din ekologiska julgran”. Så kan ju skogen också användas.