Göteborgsoperan

Publicerat den april 23, 2015 av bengtjacobsson

IMG_3589Vissa förfrågningar går helt enkelt inte att tacka nej till, till exempel att föreläsa för Göteborgsoperans nytillträdda styrelse och dess ledningsgrupp.

Jag pratade om organisationsidéer och kulturpolitik, och om hur dessa båda fenomen hänger samman.

Diskussioner om organisationsidéernas genomslag väcker för det mesta ett stort mått av igenkännanden, men också frustration. Särskilt vid påståendet att kulturens organisationer inte är det minsta unika, utan precis som alla andra.

Alla viktiga förvaltningspolitiska idéer har slagit igenom med stor kraft också inom kulturens värld. Det gäller särskilt managementidéer.

En opera ses och ser sig numera själv som en organisation. De ska ha en identitet som skiljer dem från andra; en hierarki med ledning och ledda och de tänks agera rationellt, dvs. de ska ha mål och strategier och sånt. Också en opera måste ha allt sånt som riktiga organisationer har: ledning, strategier, visioner, miljöpolicies, styrsystem etc.

Innan mitt föreläsningspass berättade VD:n för operan för den nytillträdda politiska styrelsen om organisationen och utmaningarna. Styrelsen fick också en omsorgsfull genomgång av Göteborgsoperans ekonomistyrning.

IMG_3585Det här skulle kunna ses som en konstig prioritering (varför inte istället berätta om alla fantastiska föreställningar?), men jag tolkar det mer som ett uttryck för en slags praktisk klokhet.

Den nya styrelsen måste kunna lita på att det finns en god planering, budgetering och internkontroll. 75 % av operans intäkter kommer ju ifrån Västra Götalandsregionen, så politikerna där behöver försäkras om att operan varsamt hanterar de pengar som de får. Och att den är en modern organisation.

Det blev en intressant förmiddag med operafolket. Kvällen innan hade ledningen dessutom varit vänlig nog att fixa mig en plåt till Kristina från Duvemåla.

Nice people.

Publicerat i Kultur, Politik | Märkt , , | Lämna en kommentar

Administration

Publicerat den april 21, 2015 av bengtjacobsson

IMG_3581Seminarium på Södertörn tidigare idag på temat Ny styrning av välfärden. Civilminister Ardalan Shekarabi har tagit initiativ till ett antal seminarier som på olika sätt ska belysa hur styrningen i det offentliga bör utformas – när (som det sägs) managementidéerna ska tonas ner och professionernas roll stärkas.

Den här gången var temat Administrationssamhället. Utgångspunkt var den bok som kollegorna Anders Ivarsson Westerberg och Anders Forssell har skrivit. Det blev en intressant diskussion på temat varför vi numera ägnar så mycket mer tid än tidigare åt möten och åt att dokumentera vad vi gör.

Den politiska ambitionen från civilministern och dennes stab är att med hjälp av seminarier som hålls på olika lärosäten samla idéer och uppslag. Det är nog klokt. Regeringen visar upp vad den vill, även om den inte riktigt vet hur ambitionerna ska förverkligas. En utredning av okonventionellt slag är att förvänta.

Istället för att sitta på kammaren och ”tänka ut” klokheter, får civilministern och dennes stab på det här sättet igång ett samtal med forskare och andra. Jag tror att seminarierna kan vara ett bra sätt för den politiska ledningen att ta reda på vad den själv egentligen vill.

IMG_3579Efter seminariet fortsatte jag för egen del att arbeta med en ”självvärdering” av forskningen inom mitt eget ämne. Högskolan utvärderar just nu i stor skala den egna forskningens kvalitet. Det huvudsakliga motivet är att en sådan utvärdering kan vara en bra förberedelse inför den utvärdering som framöver förväntas komma från Vetenskapsrådet.

På förmiddagen var det seminarium om administrationssamhället, och på eftermiddagen hamnade jag själv där.

Publicerat i Forskning | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Bror Hjort

Publicerat den april 18, 2015 av bengtjacobsson

IMG_3555Bror Hjorts hus i Uppsala är ett fint besöksmål.

Just nu visas en utställning med Stian Holes digitala bilder. Hole illustrerar sina egna författade barnböcker underfundigt med innehållsrika collage som öppnar för den egna fantasin. Det är fotografiskt, men ändå inte.

Vi tittade också in i Hjorts egen atelje, och tittade på hans skulpturer och bilder.

Skillnaden jämfört med Carl Milles (som framgår av ett tidigare inlägg besökte vi Millesgården för ett par helger sedan) är slående. Båda var i Paris och tog intryck av Rodin, men de följde sedan olika vägar.

Medan Milles skulpturer är idealistiskt vackra och knyter an till antika ideal, är Hjorts vardagliga, grovt huggna och är starkt förankrade i en folkkonsttradition. Det är som om Milles längtar bort, medan Hjort är mer jordad.

IMG_3558Millesgården öppnar sig storslaget med sina terrasser mot vattnet medan Bror Hjorts hus ligger lite gömt i en villaträdgård i Kåbo.

Carl Milles skrev en gång att “Jag älskar människor som städa upp sina hem och som har söndagsfint. Jag bryr mig inte om vad man kallar dem men jag hatar oordning…”.

Hos Hjort finns det nästan alltid nånting som skaver.

 

 

Publicerat i Kultur | Märkt , , | Lämna en kommentar

Att utvärdera forskning

Publicerat den april 12, 2015 av bengtjacobsson

IMG_1040Vetenskapsrådet har på regeringens uppdrag tagit fram ett utvärderingssystem för all forskning. Systemet är tänkt att användas för att fördela (en del av) basanslagen till de lärosäten vars forskning håller bäst kvalitet.

Förvaltningsakademin anordnade i förra veckan ett seminarium på Södertörn där en av systemets konstruktörer presenterade myndighetens förslag. Så här ser förslaget ut.

Systemet beräknas kosta ca 170 miljoner per utvärderingsomgång, vilket av utredarna ansågs rimligt. Jag tror att kostnaden hos de granskade (lärosätena) är underskattad, och tvivlar på att regeringen framöver kommer att tycka att systemet är värt pengarna.

Ett problem är att det föreslagna systemet framförallt stärker organisationsledningarna  vid lärosätena. Förslaget innehåller en hel del om att förbättra lärosätens långsiktiga planering, och att systemet kan vara ett stöd för ledningen i strategiska frågor. Lite mer new public management.

Man bör heller inte glömma att de professionella inom universitet och högskolor redan (åtminstone i vissa avseenden) är relativt väl utvärderade. Noggranna granskningar sker regelmässigt, bland annat i samband med tjänstetillsättningar och när projektanslag ska bedömas.

Vill regeringen att en större andel av medlen ska fördelas till dem som bedöms vara bäst, finns billigare sätt. Alla forskare som efter omsorgsfulla granskningar av sakkunniga lyckas få forskningsmedel av etablerade finansiärer, skulle exempelvis kunna få en extra dusör.

Om det – mot förmodan – skulle finnas pengar för att skapa ett mer ambitiöst system, skulle man kunna låta sakkunniga läsa och bedöma det som forskarna har skrivit (artiklar och böcker), och utifrån detta fördela pengar. Efter principen att ” … dina kollegor tycker att du har gjort något bra, så här får du pengar att göra något mer”.

Inte blev jag under seminariet övertygad om systemets fördelar. Ett införande skulle stärka byråkratin vid lärosätena och de professionellas roll skulle ytterligare naggas i kanten. Systemet kostar nog också mer än det smakar.

Om jag vore nationalekonom skulle jag säga att marginalkostnaden påtagligt verkar överstiga (den eventuella) marginalnyttan.

 

 

Publicerat i Forskning | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Alice Cooper i Lycksele

Publicerat den april 11, 2015 av bengtjacobsson

IMG_3505En rolig nyhet i veckan var Alice Coopers svenska turnéplan. Den nu aktuella Raise the dead-turnén skulle, enligt den officiella hemsidan, stanna till på Furuviks förskola i Lycksele.

Det hade blivit galet eftersom det är i Furuviksparken utanför Gävle som han ska uppträda.

Men visst skulle väl Cooper samtidigt kunna ta sig en sväng till Lycksele?

En barnsköterska från förskolan menade, när hon blev intervjuad, att barnen nog gillade Eric Saade bättre än Alice Cooper, men att han visst skulle kunna få komma och spela.

I lekhallen fanns det ju gott om plats. Och sedan skulle Alice också kunna få vara med på sångsamlingen …

 

Publicerat i Varjehanda | Märkt , | Lämna en kommentar

Teatertidningen

Publicerat den april 10, 2015 av bengtjacobsson

IMG_3524Jag blev för ett tag sedan intervjuad i Teatertidningen om kulturpolitiken. Nu finns intervjun i tryck.

Här är en länk till tidningens hemsida.

Sara Beer som intervjuade hade läst min bok om kulturpolitiken som kom ut förra året (Kulturpolitik. Styrning på avstånd), där jag visar hur den svenska kulturpolitiken har utvecklats från 1960-talet och fram till idag.

Vad hände egentligen på vägen från det att kulturpolitiken på 1970-talet skulle ” … motverka kommersialismens negativa verkningar” till att den nu en bit in på det nya millenniet ska ” … stimulera de kulturella och kreativa näringarna”?

Min tolkning, vilken framgår av intervjun (och boken), är att så mycket nog egentligen inte har hänt. Det finns få krafter som verkligen vill få till stånd en ny styrning inom det här politikområdet.

Hur blev det då? Samhället har förändrats och det har påverkat både praktiken och politiken. Det blev knappast, som många drömde om på 1960- och 1970-talen, att kulturpolitiken skulle bidra till att förändra samhället.

Snarare blev det samhällets omvandlingar som förändrade kulturpolitiken.

 

 

Publicerat i Kultur | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Lady Day

Publicerat den april 6, 2015 av bengtjacobsson

Billie Holiday skulle ha fyllt 100 år i morgon. Hon blev bara 44 år – dog 1959 på ett sjukhus i New York.

Det tog lång tid för mig att inse vilken sångerska hon var. Kanske var det genom några av Woody Allens filmer som jag började lyssna. Jag köpte någon gång (i en FNAC-butik i Paris) en CD med Holiday-inspelningar (Songs for distingue lovers), och har sedan dess varit fast.

Hon började sjunga med Teddy Wilson på 1930-talet. Där fanns Lester Young (tenorsaxofonisten), som var den som gav henne smeknamnet Lady Day. Hon sjöng med många andra stora inom jazzen, när hon inte var ute på dåligheter (eller kanske samtidigt som hon var det).

Holidays eget liv var fyllt av tragik. Om det inte hade varit tillräckligt med en trasig barndom och drogberoendet, blev hon också trakasserad. FBI tyckte inte om att hon sjöng Strange Fruit, som baserades på en dikt om en lynchning av en svart man.

Billie Holiday såg till att få sin biografi skriven några år innan sin död: Lady sings the blues. Nu har det precis till 100-års jubiléet kommit en ny bok om henne av John Szwed: Billie Holiday: The Musician and the Myth. Här en färsk recension i The New Yorker.

Billie Holiday dog för mer än ett halvsekel sedan, men rösten finns kvar. Den har en alldeles egen rytm och musikalitet. Holiday sjöng som ingen annan. Det går att lyssna på vad som helst, men mina favoriter är inspelningarna med Lester Young.

Lyssna gärna på en skiva som heter A Musical Romance (hela skivan kan avnjutas på Spotify, och tre av låtarna finns här.

Bättre än så blir det inte.

 

Publicerat i Kultur | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Ångest, ångest …

Publicerat den april 5, 2015 av bengtjacobsson

Det är den här tiden på året då det börjar igen. Allsvenskan. Någon gång i veckan: 90 minuters ångest innan man vet om det blev noll, ett eller tre poäng.

Och bara för att göra ett och annat klart för sådana som tror att fotboll handlar om att spela vackert, jogo bonito och sånt tjafs. När det gäller det egna laget är tre poäng alltid bättre än ett poäng.

I mitt fall är laget IFK Norrköping. Jag brukar säga att jag bodde i Norrköping mellan hemmamatchen mot Vasco da Gama 1961 till hemmamatchen mot Djurgården 1972. En del annat var nog också av viss betydelse, men inget lika viktigt.

Vasco da Gama hade en fantastisk högerytter, Sabara, som kunde ytterskruva hörnor på ett sätt som jag aldrig hade sett någon göra i Emmaboda (det var därifrån vi hade flyttat till Norrköping). Zamora Nyholm i IFK:s mål var tvungen att vara på sin vakt varje gång.

Den roligaste fotbollspremiären som jag har sett var 1990 när IFK Göteborg besegrades med 6-0 (Brolin gjorde tre mål); den värsta när det blev torsk mot Gefle med 2-3 (fast det var väl i Superettan).

Nu är det allsvensk premiär igen …

 

Publicerat i Idrott | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Expert i utredning

Publicerat den april 4, 2015 av bengtjacobsson

IMG_3379Jag har varit med som expert i en offentlig utredning som i veckan lämnade sitt betänkande till civilministern (Ardalan Shekarbabi). Det var en s.k. enmansutredning så det fanns inga ledamöter som skulle komma överens om något.

Ambitionen var att undersöka om statliga myndigheter skulle kunna bli bättre i olika avseenden genom att systematiskt sätt jämföra sig med andra. Det är en god idé.

Utredningen kallade sig benchmarkingutredningen (inte så väl valt, men jag hade inget att säga till om när det gällde det). Betänkandet heter ”Systematiska jämförelser. För lärande i staten” (SOU 2015:36).

Jag skrev en rapport åt utredningen om styrning och lärande, och den finns publicerad som en bilaga till utredningens betänkande. Här är en länk till utredningens betänkande, inklusive bilagan. Jag håller väl inte med om allt som står i betänkandet, och min rapport kan – av den som vill – läsas som ett särskilt yttrande.

Det var i alla fall intressant att vara med, och vi hade intressanta diskussioner. Det känns bra att veta att det finns en massa klokhet samlad hos statens tjänstemän.

Särskilt intressant var att observera hur ett par tjänstemän i Finansdepartementet, som också var experter i utredningen, genom mer eller mindre subtila signaler kunde påverka utredningsarbetet.

Offentliga utredningar har förändrat karaktär. Ofta är de begränsade när det gäller resurser, och sällan ges de ordentligt med tid att på djupet reflektera. Tidspressen är för det mesta påtaglig.

I det avseendet var den här utredningen inget undantag. Trots att den hade till uppgift att komma med förslag som skulle öka inslagen av reflektion och lärande, gavs även den här utredningen begränsat utrymme att göra just detta.

 

Publicerat i Politik | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Aprilväder

Publicerat den april 3, 2015 av bengtjacobsson

IMG_3498Först satt vi ute i solen på Millesgården och åt gott, och någon halvtimme senare haglade det.

“April is the cruellest month”, som Eliot skrev.

Vi hade hunnit promenera på terasserna på Millesgården och tittat på skulpturerna, och ut över Värtan. Jag tycker bäst om den röda stenen som ligger på marken (det är kvartsit-sten från Älvdalen).

Milles fanns på något sätt överallt i min barndom. Orefusfontänen vid Hötorget fanns på testbilden i TV (och den tittade man ofta på), Louis de Geer-statyn på Gamla Torget i Norrköping gick jag ofta förbi och Folke Filbyterstatyn var bekant (jag hade kusiner i Linköping).

Det är fint att gå runt på terasserna och titta på skulpturerna som sträcker sig upp mot himlen, särskilt de i lite mindre format.

Det finns annars ofta något grandiost över Milles skulpturer som jag inte tycker om. Ett förhärligande av manlighet, och av det nordiska. Carl Milles hade under 1930-talet otvetydigt starka sympatier för den tyska nationalsocialismen.

IMG_3510Som sagt, det började hagla och vi tog oss tillbaka till stan med buss och T-bana. Gick av vid Mariatorget för att besöka det mest hipstriga som för närvarande existerar i Stockholm, nämligen Johan & Nyströms konceptbutik på Swedenborgsgatan. Lätt att le åt, men bättre espresso går nog inte att få.

 

Publicerat i Kultur, Varjehanda | Märkt , , , | Lämna en kommentar