Teatertidningen

Publicerat den april 10, 2015 av bengtjacobsson

IMG_3524Jag blev för ett tag sedan intervjuad i Teatertidningen om kulturpolitiken. Nu finns intervjun i tryck.

Här är en länk till tidningens hemsida.

Sara Beer som intervjuade hade läst min bok om kulturpolitiken som kom ut förra året (Kulturpolitik. Styrning på avstånd), där jag visar hur den svenska kulturpolitiken har utvecklats från 1960-talet och fram till idag.

Vad hände egentligen på vägen från det att kulturpolitiken på 1970-talet skulle ” … motverka kommersialismens negativa verkningar” till att den nu en bit in på det nya millenniet ska ” … stimulera de kulturella och kreativa näringarna”?

Min tolkning, vilken framgår av intervjun (och boken), är att så mycket nog egentligen inte har hänt. Det finns få krafter som verkligen vill få till stånd en ny styrning inom det här politikområdet.

Hur blev det då? Samhället har förändrats och det har påverkat både praktiken och politiken. Det blev knappast, som många drömde om på 1960- och 1970-talen, att kulturpolitiken skulle bidra till att förändra samhället.

Snarare blev det samhällets omvandlingar som förändrade kulturpolitiken.

 

 

Publicerat i Kultur | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Lady Day

Publicerat den april 6, 2015 av bengtjacobsson

Billie Holiday skulle ha fyllt 100 år i morgon. Hon blev bara 44 år – dog 1959 på ett sjukhus i New York.

Det tog lång tid för mig att inse vilken sångerska hon var. Kanske var det genom några av Woody Allens filmer som jag började lyssna. Jag köpte någon gång (i en FNAC-butik i Paris) en CD med Holiday-inspelningar (Songs for distingue lovers), och har sedan dess varit fast.

Hon började sjunga med Teddy Wilson på 1930-talet. Där fanns Lester Young (tenorsaxofonisten), som var den som gav henne smeknamnet Lady Day. Hon sjöng med många andra stora inom jazzen, när hon inte var ute på dåligheter (eller kanske samtidigt som hon var det).

Holidays eget liv var fyllt av tragik. Om det inte hade varit tillräckligt med en trasig barndom och drogberoendet, blev hon också trakasserad. FBI tyckte inte om att hon sjöng Strange Fruit, som baserades på en dikt om en lynchning av en svart man.

Billie Holiday såg till att få sin biografi skriven några år innan sin död: Lady sings the blues. Nu har det precis till 100-års jubiléet kommit en ny bok om henne av John Szwed: Billie Holiday: The Musician and the Myth. Här en färsk recension i The New Yorker.

Billie Holiday dog för mer än ett halvsekel sedan, men rösten finns kvar. Den har en alldeles egen rytm och musikalitet. Holiday sjöng som ingen annan. Det går att lyssna på vad som helst, men mina favoriter är inspelningarna med Lester Young.

Lyssna gärna på en skiva som heter A Musical Romance (hela skivan kan avnjutas på Spotify, och tre av låtarna finns här.

Bättre än så blir det inte.

 

Publicerat i Kultur | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Ångest, ångest …

Publicerat den april 5, 2015 av bengtjacobsson

Det är den här tiden på året då det börjar igen. Allsvenskan. Någon gång i veckan: 90 minuters ångest innan man vet om det blev noll, ett eller tre poäng.

Och bara för att göra ett och annat klart för sådana som tror att fotboll handlar om att spela vackert, jogo bonito och sånt tjafs. När det gäller det egna laget är tre poäng alltid bättre än ett poäng.

I mitt fall är laget IFK Norrköping. Jag brukar säga att jag bodde i Norrköping mellan hemmamatchen mot Vasco da Gama 1961 till hemmamatchen mot Djurgården 1972. En del annat var nog också av viss betydelse, men inget lika viktigt.

Vasco da Gama hade en fantastisk högerytter, Sabara, som kunde ytterskruva hörnor på ett sätt som jag aldrig hade sett någon göra i Emmaboda (det var därifrån vi hade flyttat till Norrköping). Zamora Nyholm i IFK:s mål var tvungen att vara på sin vakt varje gång.

Den roligaste fotbollspremiären som jag har sett var 1990 när IFK Göteborg besegrades med 6-0 (Brolin gjorde tre mål); den värsta när det blev torsk mot Gefle med 2-3 (fast det var väl i Superettan).

Nu är det allsvensk premiär igen …

 

Publicerat i Idrott | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Expert i utredning

Publicerat den april 4, 2015 av bengtjacobsson

IMG_3379Jag har varit med som expert i en offentlig utredning som i veckan lämnade sitt betänkande till civilministern (Ardalan Shekarbabi). Det var en s.k. enmansutredning så det fanns inga ledamöter som skulle komma överens om något.

Ambitionen var att undersöka om statliga myndigheter skulle kunna bli bättre i olika avseenden genom att systematiskt sätt jämföra sig med andra. Det är en god idé.

Utredningen kallade sig benchmarkingutredningen (inte så väl valt, men jag hade inget att säga till om när det gällde det). Betänkandet heter ”Systematiska jämförelser. För lärande i staten” (SOU 2015:36).

Jag skrev en rapport åt utredningen om styrning och lärande, och den finns publicerad som en bilaga till utredningens betänkande. Här är en länk till utredningens betänkande, inklusive bilagan. Jag håller väl inte med om allt som står i betänkandet, och min rapport kan – av den som vill – läsas som ett särskilt yttrande.

Det var i alla fall intressant att vara med, och vi hade intressanta diskussioner. Det känns bra att veta att det finns en massa klokhet samlad hos statens tjänstemän.

Särskilt intressant var att observera hur ett par tjänstemän i Finansdepartementet, som också var experter i utredningen, genom mer eller mindre subtila signaler kunde påverka utredningsarbetet.

Offentliga utredningar har förändrat karaktär. Ofta är de begränsade när det gäller resurser, och sällan ges de ordentligt med tid att på djupet reflektera. Tidspressen är för det mesta påtaglig.

I det avseendet var den här utredningen inget undantag. Trots att den hade till uppgift att komma med förslag som skulle öka inslagen av reflektion och lärande, gavs även den här utredningen begränsat utrymme att göra just detta.

 

Publicerat i Politik | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Aprilväder

Publicerat den april 3, 2015 av bengtjacobsson

IMG_3498Först satt vi ute i solen på Millesgården och åt gott, och någon halvtimme senare haglade det.

“April is the cruellest month”, som Eliot skrev.

Vi hade hunnit promenera på terasserna på Millesgården och tittat på skulpturerna, och ut över Värtan. Jag tycker bäst om den röda stenen som ligger på marken (det är kvartsit-sten från Älvdalen).

Milles fanns på något sätt överallt i min barndom. Orefusfontänen vid Hötorget fanns på testbilden i TV (och den tittade man ofta på), Louis de Geer-statyn på Gamla Torget i Norrköping gick jag ofta förbi och Folke Filbyterstatyn var bekant (jag hade kusiner i Linköping).

Det är fint att gå runt på terasserna och titta på skulpturerna som sträcker sig upp mot himlen, särskilt de i lite mindre format.

Det finns annars ofta något grandiost över Milles skulpturer som jag inte tycker om. Ett förhärligande av manlighet, och av det nordiska. Carl Milles hade under 1930-talet otvetydigt starka sympatier för den tyska nationalsocialismen.

IMG_3510Som sagt, det började hagla och vi tog oss tillbaka till stan med buss och T-bana. Gick av vid Mariatorget för att besöka det mest hipstriga som för närvarande existerar i Stockholm, nämligen Johan & Nyströms konceptbutik på Swedenborgsgatan. Lätt att le åt, men bättre espresso går nog inte att få.

 

Publicerat i Kultur, Varjehanda | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Kaffe

Publicerat den mars 31, 2015 av bengtjacobsson

IMG_3477På 1990-talet brukade jag säga att jag helst åkte till konferenser i Italien eftersom det fanns så gott kaffe där. Det var inte ens en halvsanning, även om jag gillar att ta en espresso på en italiensk bar. Det var nog mera  maten och efterrätterna som lockade.

Kanske hade jag läst in lite för mycket i Tranströmers dikt om espresso, där han säger att: ” … det liknar dropparna av svart djupsinne/som ibland fångas upp av själen/som ger en välgörande stöt: Gå!/Inspiration att öppna ögonen”.

Men kaffet är för det mesta bra i Italien. I Florens var det fantastiskt överallt, utom i turiststråken runt domkyrkan och Uffizierna. I Neapel likaså, men där var man tvungen att säga till så att de inte hann hälla socker i koppen.

På Cypern lärde jag mig också att beställa kaffet utan socker (sketo); annars gick det inte att dricka. Idag skruvar de lite på sig på Mammas Meze i Uppsala när jag beställer en kopp arabiskt kaffe, och säger leende att de enbart serverar turkiskt (deras arabiska/turkiska kaffe är mycket gott).

På södra delen av Cypern bör man absolut inte beställa turkiskt kaffe.

Vilket är det bästa kaffet i Stockholm då? Jag tycker att espresson på många ställen är okej, och att bryggkaffet (ifall det inte har stått och blivit bränt) för det mesta också är gott. Det här är väl uppfattningar som antar jag avslöjar mig som en rätt usel expert på kaffe.

Absolut bra kaffeställen i Stockholm är i alla fall Johan & Nyström på Swedenborgsgatan, Il Caffè vid Rådhuset (bilden ovan är därifrån) och Café Esaias högt upp på Drottninggatan.

Hellre gott bryggkaffe än halvbra espresso.

 

Publicerat i Varjehanda | Märkt , , , , , , , | Lämna en kommentar

Att tänka efter före

Publicerat den mars 29, 2015 av bengtjacobsson

IMG_3459Det har aldrig någonsin granskats så mycket som det görs idag. Den brittiske företagsekonomen Michael Power har pratat om detta som framväxten av ett audit society.

Granskningar kan ha många namn: tillsyn, utvärdering, certifiering, intern kontroll, revision, inspektion eller något annat. Någon granskar att verksamheter bedrivs på ett ändamålsenligt sätt.

Den fråga som man kan ställa sig är om det alltid är rätt saker som granskas.

Vi får ganska ofta vittnesbörd om grava problem i offentligt finansierade verksamheter, och problem som kan pågå under lång tid. Etableringsreformen med systemet av coacher är ett närmast övertydligt exempel (Lars Lindström har skrivit om detta i Expressen).

DN rapporterade idag om att en del gymnasieutbildningar, exempelvis naturbruksprogrammet, har blivit guldgruvor för fristående skolor. Skolorna får en summa pengar – som betalas av elevens hemkommun – baserat på den utrustning och de maskiner som skolan tänks behöva för utbildningen.

Av 20 fristående skolor som hade ett naturbruksprogram var det dock enbart fyra som erbjöd maskinförarutbildning (mot 17 av 20 i de kommunala skolorna som hade samma program). Istället inriktade de sig på annat som inte krävde så dyr utrustning. Men de får lika mycket pengar ändå.

Skolverkets ansvarige säger i DN att ”Skolorna utnyttjar systemet. Ingen bryter mot lagen, men det var inte så här det var tänkt att fungera”.

Nej, det var det verkligen inte.

Det har aldrig granskats så mycket som idag. Och för det mesta är det nog nödvändigt, men kanske vore det klokt att lägga ned lika stor möda på att försöka utforma system som inte uppmuntrar till fiffel (vare sig detta fiffel nu är lagligt eller olagligt).

Att omsorgsfullt tänka igenom organiseringen av olika politikområden innan nya system sätts i sjön. Det är förstås svårt att tänka igenom allt i förväg, men lite mer energi och tankekraft borde ägnas åt politikens organisering. Det ideologiska tunnelseendet börjar bli kostsamt.

Regeringar borde följa Tage Danielssons devis:

Först när helvetet gör stjärten stekhet

Kommer eftertankens kranka blekhet

Säll är den som har som rättesnöre

Att man bör nog tänka efter före.

 

Publicerat i Politik | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Tranströmer

Publicerat den mars 27, 2015 av bengtjacobsson

 

Espresso

Det svarta kaffet på uteserveringen
med stolar och bord granna som insekter.

Det är dyrbara uppfångade droppar
fyllda med samma styrka som Ja och Nej.

Det bärs fram ur dunkla kaféer
och ser in i solen utan att blinka.

I dagsljuset en punkt av välgörande svart
som snabbt flyter ut i en blek gäst.

Det liknar dropparna av svart djupsinne
som ibland fångas upp av själen.

som ger en välgörande stöt: Gå!
Inspiration att öppna ögonen

 

IMG_1040

 

 

 

 

Publicerat i Kultur | Lämna en kommentar

Storytelling

Publicerat den mars 26, 2015 av bengtjacobsson

-_Pavement_01_-Det pågår en liten rundtur där vi presenterar boken om regeringens styrning, dvs. den som jag har skrivit tillsammans med Jon Pierre och Göran Sundström (jag har skrivit om boken i något tidigare inlägg).

Hittills har vi mest varit ute i förvaltningen, men igår var det dags för ett seminarium hos statsvetarna på Södertörn.

I boken hävdar vi att regeringens styrning går till på två sätt.

För det första genom organisering. Regeringen inrättar myndigheter, positionerar dessa i relation till varandra, skapar utrymme för konkurrens (och samarbete), bestämmer på vilket avstånd från politiken som verksamheter ska bedrivas. Regeringen berättar också på olika sätt om vad den vill uppnå, och varför.

För det andra sker påverkan genom mikrostyrning. Inom ramen för organiseringen finns ett ömsesidigt utbyte mellan politik och förvaltning. Det här utbytet är ofta reaktivt och ger möjligheter för politiker – ibland på ett ganska subtilt sätt – att påverka förvaltningen.

9780199684168_450När vi har haft seminarier i förvaltningen brukar vi glädjande nog notera en stark igenkänningsfaktor. Uppenbarligen känner många tjänstemän sig hemma i vårt sätt att begripa styrning.

I akademin handlar diskussionerna mer om det teoretiska, hur våra begrepp ska förstås och hur de förhåller sig till varandra. Igår diskuterade vi en hel del om begreppet storytelling som vi använder för att beteckna politikens sätt att legitimera förändring, och beskriva vart man vill komma.

Vi ser detta ”prat om politiken” som ett av flera viktiga element i organiseringen. Vissa som deltog i seminariet ville ge begreppet en än större plats, och se det som överordnat de andra begreppen. Det blev en rolig diskussion.

Och vi fick en del att tänka på …

 

Publicerat i Politik | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Malmö igen …

Publicerat den mars 23, 2015 av bengtjacobsson

IMG_3455Känner att jag borde skriva lite mer om utställningen: Nils Dardel och den moderna tiden. Fascinerande med besattheten i det nya, och av att som Dardel vilja vara en del av avantgardet.

Dardel ville vara individualist, och inte styrd av allt som begränsade och han hoppade därför på allt möjligt nytt: rayonism, kubism, symbolism, futurism etc.

Och naturligtvis hamnade han i de nya lärornas egna begränsande regler för hur man skulle vara en god rayonist, kubist, symbolist och futurist.

Mycket av det som ställdes ut på Moderna Muséet i Malmö var burleskt och lite makabert. Döden var, som sagt, ett genomgående tema. Kontrasten blev ganska stor mellan detta och de mer ”tjusiga”  – och tydligen inte helt realistiska – porträtt som han också målade.

IMG_3458Under sina sista år reste Dardel i Latinamerika och målade bland annat den indianska befolkningen. En del av tavlorna är väl inte riktigt sådana att de till fullo kan uppskattas idag (den till höger är ett sådant exempel). Mycket riktigt kommenteras detta också i utställningstexten, där det sägs att verket är tillkommet i en tid med andra värdegrunder än idag.

Moderna muséet ska också framöver ordna panelsamtal ” … om hur man idag förhåller sig till historiska fakta av diskutabel karaktär”. Det känns betryggande.

Nils Dardel blev 55 år gammal. Han dog 1943.

Här är en sida där man kan se stora delar av Nils Dardels produktion.

 

Publicerat i Kultur | Märkt , , | Lämna en kommentar